Emissionen Nr 1 2002


Flugfiske

Just nu är det vinter i Sverige. Utanför fönsterrutan är vädret bitande, även om man inte kan se det då världen just under denna årstid uppslukats av ett ogenomträngligt mörker. Det är under denna ögonblindande del av året som jag bara vill bort, att resa är för dyrt, men man kanske kunde skaffa sig en ny hobby!

[Bild]

Laxfluga

Få saker har lyckats trollbinda sina utövare så mycket, förutom möjligtvis Star Trek och religion, som flugfiske. Att fiska fluga är mer än en besatthet, det är en livsstil.

Med konceptet flugfiske följer ett utpräglat miljöintresse, troligtvis hade vi inte haft några outbyggda älvar kvar i sverige om inte flugfiskare slutit upp bakom andra miljökämpar i kampen mot elbolagen.

Gamla anor

Flugfiske härstammar från England i den form som vi känner igen det idag. Gentlemän i tweed och finkläder började intressera sig för hur man med fjädrar och krokar kunde imitera de insekter som fiskarna genom att vaka glupskt satte i sig i stora mängder i de floder som stilla flöt igenom de små byar där gentlemännen bodde.

Det finns ett fenomen inom insektsvärlden som är noga förknippat med parning och födsel som kallas för svärmning. Detta inträffar när insekterna i stora moln träffas för att paras för att sedan falla döda ner, eller vid kläckning där larver i övergången från puppa till insekt sitter på ytan och väntar på att deras vingar skall torka tillräckligt för att de skall kunna flyga iväg.

Fiskar är inga dumma djur och utomordentliga på att spara energi. Om de med minimal ansträngning kan äta stora mängder insekter som flyter på ytan oförmögna att fly, så gör de det, och de äter inget annat!

Det gör att under svärmningarna äter fisken bara en speciell insektsort, alla andra sätt att fånga fisk var lönlösa, förutom med nät. När dessa fiskar med krok och fjädrar skulle fångas var det brukligt att man klädde upp sig och att man såg ner på andra former av fiske då man ansåg (och fortfarande anser) att man förolämpar fisken genom att fånga den på annat sätt än med fluga.

Det är även flugfiskekulturen som har tagit fram Catch and release, vilket innebär att man fiskar med krokar utan hullingar och släpper tillbaka fisken i vattnet efter att man fångat den. Man anser att en vacker fisk är för mycket värd för att bara fångas av en människa, och att man inte agerar sunt då man dödar mer fisk än vad man kan ta hand om själv.

Undersköna platser

Flugfiske kan närmast liknas med en religon. Att utöva flugfiske leder nästan oundvikligen till att man hamnar på några av världens vackraste platser.

Det kan vara en älv vars mäktiga dånande dränker vardagens stress och stök, eller så är det en bäck uppe på de vidsträckta fjäll som täcker stora delar av sveriges nordliga yta.

Det är inte alltid viktigt att fånga fisk när man är ute, det är den kraftfulla miljöupplevelsen, lugnet och chansen (!) till fisk som är drivkraften.

Att fiska fluga

Flugfiske skiljer sig på flera sätt från andra sätt att fiska på. Det största är dock att det är linan som utgör kasttyngden till skillnad från drag, där det är dragets tyngd som man utnyttjar eller mete där sänket fungerar som kasttyngd.

Detta gör även att man inte kan kasta fluga hur som helst, det gäller, att genom att föra spöet fram och tillbaka genom luften hålla tillräckligt med lina ute för att nå dit man vill utan att för den skull fastna i trädgrenar eller buskar. För många tycks detta vara en svår konst, och det är det, om man till fullo vill kunna behärska att fiska fluga. Som tur är behöver man inte vara fulländad för att fånga fisk, men man bör någon gång lärt av någon som kan, då det finns många knep och trix för att få flugan att landa där man vill.

Jag klarar mig hjälpligt, men det är ingen lätt konst. Min lärare och mentor, Leif Sävmo, i konsten att fiska fluga hade ingen lätt uppgift. Namnet säger er kanske inte så mycket, men han är flugfiskets Peter Forsberg.

Det gäller att med distinkta start och stopp pendla spöet fram och tillbaka, hela tiden med acceleration, för att linbågen inte skall kollapsa, för att till slut låta bågen vandra till linans slut och sträcka ut kastet, utan att för det få flugan att dimpa ner i ett litet plask.

Det gäller nämligen att presentera flugan på ett naturligt sätt för att fisken skall bli nöjd. Om det inte ser naturligt ut lyckas flugan inte väcka fiskens grundläggande huggreflexer och det blir ingenting. Om man dessutom lägger till att det är viktigt att välja rätt fluga och att man måste vara bra på att läsa vattnen för att lägga flugan på ett ställe där det är större chans att fisken finns, så förstår man att det här med fluga inte är någon lätt konst.

Linan

Linan har tre huvuddelar: Backning som är en tunn stark lina som används som säkerthet om fisken rusar mycket, den sitter längst bak på linan. Sedan kommer kastlinan som tar mycket plats, den är färgad för att man skall se den och antingen klumpformad eller centrerad för att utgöra kastvikt. Sist kommer tippen (eller tafsen) som är genomskinlig och svagt avsmalnande, den har som uppgift att behålla energin i kastet ut till flugan samtidigt som en färgad lina skulle skrämma fisken från att ta flugan.

Ädelfisk

Inom flugfiske inriktar man sig främst på ädelfisk. Det är en fisktyp som har en fettfena längst bak, strax innan stjärtfenan på ovansidan av ryggen. Till dessa hör lax, öring, harr och regnbåge.

Det som karakteriserar dessa är att de kan mobilisera mycket kraft för sin storlek. Dessutom är det ganska tåliga fiskar. En del lever i stillastående sötvatten, en del i rinnande vatten, en del föds i sötvatten, vandrar ut i havet för att äta upp sig och återkommer igen för att para sig i samma flod som de fötts i. Hur de lyckas hitta tillbaka är ett mysterium. Därefter kämpar de sig upp uppströms, när de kommer till ett vattenfall hoppar de upp över det tills de når de sandbottnar där de en gång själva blivit till.

Där leker de för att sedan i stora mängder uttröttade av sin vandring dö. Under sin färd växer hanarnas käkar ut till en näbb vilket omöjliggör ätandet. Lax och öring som vandrar för att leka äter inte, vilket gör att man måste utnyttja andra strategier om man vill fånga dem.

Torrfluga eller våtfluga?

Man delar upp fiske med fluga i torr- och våtfiske. Tanken är, precis som det låter, att man med våtflugor fiskar under vattnet och med torrflugor fiskar på vattenytan.

Fisken intar föda i proportionen 80% under ytan och 20% från ytan. Det borde därför vara många som fiskade våtfluga då det är mer effektivt att imitera underytanlevandes insekter, men faktum är att det är precis tvärt om, då det är många gånger roligare att fiska torrfluga.

Teknikerna skiljer sig åt genom att man använder helt olika linor och flugor. Till torrflugor använder man flytande linor och infettade tippar med insektsimitationer så som sländor och skalbaggar.

Till våtflugefiske använder man samma utrusning, fast man har bytt ut tippen mot en sjunkande tipp. Det finns olika sjunkhastigheter och vilken man behöver bestäms av vattendragets hastighet, om flugorna imiterar larver eller småfisk. Dock finns det en fluggrupp inom våtflugefiske som skiljer sig markant ifrån resten. Detta är Laxflugorna, ambassadörerna för flugfisket.

Då lax och havsöring vandrar upp för floderna i sin jakt på parning så äter de inte under tiden, men de är starkt revirhävdande. Enda sättet att fånga dessa är att reta dem tillräckligt för att de skall bli arga och anfalla. Till detta använder man förhållandevis stora flugor med så mycket glitter och färg som möjligt.

Laxfiske

Thunder and Lightning, Green Highlander och Silver Stoat's tail. Namnen är klassiska inom laxfiske och alla flugfiskare drömmer om att någon gång fånga en lax.

Det är främst Laxfiske som står för det lite galna inom flugfisket. Det sägs att om man en gång prövat det så är man fast för livet. Dessa bitna gör nästan vad som helst för att få slåss med den vita valen.

Detta har man tagit fasta på i Norge, där kostar det i storleksordningen 10 000 svenska kronor att få fiska en dag eller vecka i de bästa älvarna. Då skall man komma ihåg att det är väldigt svårt att fånga lax, får man ett napp per dag så skall man vara nöjd.

[Bild]

Prylar

Det kan vara billigt att fiska fluga och det kan bli ganska dyrt, för efter ett tag måste man ju ha en sådan där specialrulle, och det skulle ju vara skönt med en klumlina ibland och man klarar sig ju inte utan ett handgjort spö från Scottland? Men något som varje sann flugfiskare är överens om är att man måste binda sina flugor själv (flugimitationer).

Flugfiske är en åretrunt hobby. När man inte längre kan åka ut i naturen och lura fiskar med sina imitationer så kan man sitta i vintermörkret och pula med sina flugor, lära sig nya mönster och läsa på om fiskars beteende ...

Det finns dessutom gott om tid att tänka tillbaka på alla vackra sommarkvällar vid de trollska vattendragen på världens vackraste ställen. Om hur björnarna var ute på myren den där kvällen för snart tre år sedan och om lämlarna som trots sin ringa storlek har mod nog för en hel tiger.

Eller kanske påminna sig om hur pappa uggla stilla blev vittne till när du tappade den största fisken du någonsin haft på kroken. Naturligtvis var det ingen som trodde dig, då flugfiske bäst avnjuts i stilla ensamhet. Konstigt att man aldrig kommer ihåg hur långt det var till den där bäcken egentligen, eller att det fanns så mycket myggor att det inte gick att se handen framför sig.

De dåliga minnena finns knappt kvar, jag kommer inte ihåg att jag någonsin haft dåligt väder fast det säkert förekommit. De dåliga stunderna är trots allt få i jämförelse med alla bra. Mina fiskevatten har givit mig många bra stunder, där finns det alltid tid att fundera på saker som annars inte kommer fram, det var där jag första gången hörde det, ljudet av tystnaden ...

Flugfiske, en filosofi

To him all good things, trout as well as eternal salvation come by grace, and grace come by art, and art don't come easy ...

A river runs trough it

Avslutningsvis vill jag citera några ord ur filmen A river runs trough it, denna filosofiska åskådning av Robert Redford om en flugfiskande familj vid the Big Blackfoot river i USA. Vill man få en inblick om vad flugfiske egentligen handlar om skall man se detta mästerverk och överrumplas.

Just de här meningarna avslutar filmen. Norm som blivit gammal har sett vänner passera vidare, han är gammal, men fiskar fortarande i de orörda floderna med spö och fluga...

"Of course, now I am too old to be much of a fisherman, and now I usually fish the big waters alone, though many of my friends think I shouldn't.

But when I am alone in the half light of the canyon all existence seams to fade to be with my soul and memories, and the sound of the Big Blackfoot River, the four count rhythm and the hope that a fish will rise.

Eventually all things merge into one...and the river runs trough it...

The river was cut by the worlds big flood and runs over rocks in the basement of time, and some of the rocks are timeless raindrops... Under the rocks are the words, and some of the words are theirs...

I am haunted by rivers."

Micke


Emissionen är Konglig Elektrosektionens tidning vid KTH.

Valid

W3C html, W3C css, WAI aaa.