Kungliga Tekniska Högskolan
inbjuder till Seminarium i
MODELLBASERAD SIGNALBEHANDLING
Trender och tillämpningar
Onsdagen den 18:e oktober 1995
Ordförande:
Björn Ottersten, professor, Signalbehandling, KTH
Medverkande:
Hans Strifors, Tekn. Dr, FOA
Mats Blomberg, Tekn. Dr, Musikakustik och talöverföring,
KTH
Peter Händel, Civ. ing, Ericsson Radio Systems AB
Per-Arne Kindberg, Civ. ing, Ericsson Microwave Electronics
Martin Cervenka, Fil. lic, CelsiusTech Electronics
Ilkka Karasalo, Adj. Professor, FOA
Erik Ström, Ph.D, Signalbehandling, KTH
Var: KTH, Osquldas väg 6, sal Q1
När: 18:e oktober 1995, kl. 9.00-16.45
Kostnad: 2.800 kr, inklusive kaffe och lunch.
Anmälan och info:
Sista anmälningdag är Onsdagen den 11:e oktober. Anmälan är
bindande (ev. återbud senast 11:e oktober).
För anmälan eller information kan du:
Skicka ett fax: 08-790 61 13
eller skicka e-post: srkb96@elixir.e.kth.se
eller via WWW, adress: http://www2.e.kth.se/~srkb96/Public/www/signalbehandling.html
eller ringa: 08-21 24 52
eller skriva till: SRKB96, THS E-Sektionen , 100 44 Stockholm
Referera till Signalbehandlingsseminariet, eller till någon av
oss ansvariga d.v.s Jan Bergman, Mattis Andersson,eller Magnus Lindström.
INBJUDAN
Inledning:
Den snabba utvecklingen inom signalbehandling har sin grund i
halvledarteknologin och den enorma ökningen av
beräkningskapacitet på en mycket begränsad fysisk yta.
Avancerade och statistiskt grundade
signalbehandlingsalgoritmer som tidigare var omöjliga eller
oekonomiska att implementera kan idag realiseras i hög volym
och till låg kostnad. Prestanda hos existerande system kan
därmed avsevärt förbättras och en stor mängd nya
frågeställningar uppträder som kan lösas av
signalbehandlingsteknik. Utvecklingen är mycket expansiv inom
detta område.
Vid detta seminarium vill vi lyfta fram flera
signalbehandlingsproblem från skilda tillämpningsområden.
Metod- och analysverktygen är ofta mycket snarlika och kan
användas inom olika discipliner. Vi hoppas ge en aktuell bild
av flera teknikområden där vi har samlat en rad experter.
Seminariet arrangeras av avdelningen för Signalbehandling
tillsammans med E-sektionens studieresekommitt‚. I seminarie
avgiften, 2.800 kr, ingår kaffe och lunch.
Välkomna!
Björn Ottersten
PROGRAM
9.00 Inledning
Björn Ottersten
9.15 Måligenkänning baserad på signalbehandling av
impulsradarekon med tillämpning på flygplan och objekt
under markytan, Hans Strifors
Som inledning en kort kommentar om vågformen hos
bredbandiga radarekon. Därefter något om metoder i
frekvensdomänen för måligenkänning. Slutligen, som
huvudinnehåll, måligenkänning baserad på signalbehandling i
den kombinerade tid-frekvensdomänen med presentation av
några egna resultat.
10.00 Kaffe
10.30 Automatisk taligenkänning - problem, metoder och
tillämpningar, Mats Blomberg
I föredraget behandlas grundläggande aspekter på tal som
kommunikationsmedel. De informationsbärande elementen i
talsignalen beskrivs samt de problem som uppstår i system
för automatisk talidentifiering. I de mest avancerade
systemen erfordras en avancerad statistisk modellering
p.g.a. olika personers varierade sätt att tala.
Identifieringsprocessen varierar från enkel akustisk
jämförelse till mer komplexa metoder baserade på dolda
Markovprocesser och neurala nät. Olika system och
tillämpningar kommer att beskrivas.
11.15 Modellbaserad bullerreducering för mobiltelefoni, Peter Händel
Det är vanligt att dagens digitala mobiltelefoner används i
bullriga miljöer. I vissa fall kan ett signal-till-
brusförhållande runt 0 dB förekomma. Den digitala
transmissionstekniken gör att detta höga bakgrundsbuller
upplevs som störande hos mottagaren av samtalet. För att
eliminera dessa effekter finns en mångfald av
signalbehandlingsalgoritmer att tillgå för reducering av
bakgrundsbuller i en samplad talsignal. I föredraget
presenteras några metoder och deras egenskaper.
12.00 Lunch
13.00 Adaptiv rum/tid-filtrering (STAP) för flygburen radar,
Per-Arne Kindberg
Adaptiv Rum/Tid-Filtrering (eng. STAP, Space-Time Adaptive
Processing) är en metod för samtidig undertryckning av både
störare och markklotter. Detta åstadkoms genom att använda
ett tvådimensionellt filter som verkar i tid och rum
(frekvens och vinkel). Resultatet är en ökad
detekteringssannolikhet för långsamma mål, d.v.s. med
hastigheter nära klottrets egen, jämfört med konventionell
radarsignalbehandling.
13.45 Högupplösande metoder applicerade på helikopterljud
Martin Cervenka
I föredraget diskuteras detektion och riktningsbestämning
av helikoptrar med hjälp av deras akustiska signatur. I
riktningsbestämmningen används en grupp av mikrofoner vars
utsignaler kan användas för att skatta en
rumskovariansmatris. Den innehåller information om
fasskillnader, och kan användas för riktningsbestämning med
underrumsmetoderna MUSIC och WSF. Resultat från fältprov
diskuteras.
14.30 Miljöanpassade signalbehandlingsmetoder för
lokalisering av ljudkällor med hydrofongrupper, Ilkka Karasalo
Upptäckt och lokalisering av ljudkällor i havsvatten med
hydrofongrupper försvåras av den komplicerade vågutbredningen
i mediet. Under det senaste decenniet har i
undervattensakustik en livlig forskningsaktivitet riktats mot
s.k. 'matched-field' metoder för hydrofongrupper. I dessa
kombineras traditionella signalbehandlingsmetoder för
detektion och riktningsbestämning med beräkning av vågfältet
genom numerisk lösning av vågekvationen i mediet. Några
exempel på simulerade och experimentella resultat med dessa
metoder presenteras.
15.15 Kaffe
15.45 Trådlös bredbandig kommunikation -fleranvändardetektering
Erik Ström
Framtida kommunikationsbehov kommer troligen att kräva mer
kapacitet, bättre kvalitet samt högre och mer variabla
bithastigheter än vad som är tillgängligt i dagens
mobiltelefonsystem. Bredbandiga kommunikationsmetoder, som
till exempel koddelade system (eng. CDMA, Code Division
Multiple Access), har vissa egenskaper som gör dem till
attraktiva kandidater för nästa generation av cellulära
system. Detta har bland annat yttrat sig i att flera
operatörer i USA har förbundit sig att använda CDMA. I
föredraget ges en introduktion till CDMA och hur
synkroniserings- och detekteringsproblemet kan lösas med
hjälp av modellbaserade underrumsmetoder.
16.30 Kort diskussion och slutsummering
Björn Ottersten
(Reservation för ev. ändringar)