Emissionen Nr 7 1998: Vår utbildning
Vid det första ESN-mötet förra året beslutade
vi, under ledning av dåvarande SNO, Peter Andersson, att tillsätta
en arbetsgrupp som skulle undersöka om det fanns andra former av
undervisning och examination på andra högskolor runt om i landet.
Framåt jul hade gruppen fått, förutom en ny ordförande i Sara
Lundström, en hel massa information från olika skolor och även en
del från andra sektioner här på teknis. Arbetet med att
sammanställa all denna information började och till påsk hade vi ett
kompendium klart. Kompendiet Dags att lägga om
kursen!
omfattar cirka 25 sidor med tips om hur man kan
förändra och förbättra sin utbildning om man är föreläsare och/eller
kursansvarig och kan rekvireras från ESN av intresserade.
Men vi kände att det behövdes mer, nåt handfast, nåt som skulle göra att vårt kompendium inte bara passerade som en del i det vardagliga pappersflödet på institutionerna, kort sagt: ett seminarium.
Sagt och gjort, i slutet av sommaren gick inbjudningar ut till alla institutioner som är kopplade till undervisningen, och oväntat många svar dök faktiskt upp! Sedan kom då dagen D, 12:e oktober 1998, vi hade bokat salar i V-huset för gruppdiskussioner och morgonsamlingen var i V1. En efter en började lärarna droppa in och bland andra kunde man se: Ulf Ringström (fysik), Gunnar Larsson (tet), Stefan Arnborg (nada), Hans Tranberg och Harald Lang (studierektorer på matematik), Stefan Östlund (EKC) och Hans Sohlström (S3). Några andra som var där som inte direkt har kopplingar till elektros utbildning var vicerektor Christina Moberg, ordförande i projektet röda tråden, Mats Eriksson, några representanter från kåren och teknologer från elektrosektionen.
Dagen inleddes med att Christina Moberg gav sin syn på utbildning och lärande och sedan tog för dagen inhyrd seminarievärd Mohsen Hakim över och inledde diskussionerna. Mohsen undervisar till vardags i kvalitetsteknik på mälardalens högskola och är en mycket känd personlighet inom utbildningsutveckling. Bland annat har han synts med ett antal artiklar i Ny Teknik.
Fem grupper med ungefär tio personer i varje spreds sig sedan för att diskutera tre frågor som AAEF lyckats knåpa ihop med visst bistånd av Mohsen Hakim. Dessa löd som följer:
Den första frågan var den som vållade mest huvudbry hos
professorer och lärare. Deras spontana svar var ja
självklart!
, men efter lite diskussion blev de alltmer osäkra.
Vad är kunskapsöverföring? Är det att skriva ned en massa
information på tavlan så att teknologerna kan skriva av det, eller
är det att ge teknologerna utbildning i hur man själv hittar
information ur vilken man kan skaffa sig kunskap? En något
filosofisk fråga alltså men i slutet var nog de flesta överens om
att det bästa man kan göra är att skapa rätt förutsättningar för att
teknologerna skall kunna skaffa sig kunskap på det sätt som passar
var och en bäst. Detta var alltså vad professorer och lärare vid
elektros gundutbildning kom fram till! om du vill!
Efter de första gruppdiskussionerna bjöd kansliet på lunch på hyllan i Quantum, detta uppskattades som vanligt, speciellt av teknologrepresentanterna! Lunchen gav utrymme för många intressanta diskussioner mellan grupperna och man slås av den lyhördhet för teknologernas önskemål och vilja att förändra som finns hos kursansvariga och lärare på institutionerna när man talar med dem under lite mer informella förhållanden.
Efter lunch var det dags att kasta sig över nästa arbets uppgift, nämligen att ta fram ett förslag på hur man på något sätt, utan hänsyn till ekonomi och organisation, skulle kunna förändra elektroettans kurs i differential och Integralkalkyl. Tanken med den här uppgiften var att man skulle få fundera över de konkreta problem eller möjligheter som dyker upp när man väl ska göra om en verklig kurs. Att det blev just diffinten i det här fallet var inte för att den är särskilt dålig utan mest på att det är en kurs som de flesta kan identifiera sig med och snabbt förstå vad den innehåller. Här kom många med mycket bra idéer men några konkreta förslag på en helt ny kurs dök väl inte upp direkt. Nåja, det viktiga var i alla fall att deltagarna tänkt i förändringens banor under en eftermiddag och att de tar med sig de tankarna hem till institutionen.
Dagen avslutades med lite gemensamma diskussioner ledda av Mohsen Hakim viss utvärdering av dagen. Lite kort kan man säga att AAEF fick väldigt bra betyg av seminariedeltagarna för den genomförda dagen och de lärt sig.
Vad leder då detta seminarium till? Är det nån som gör något därute? Ja, det verkar faktiskt så! Några av er har säkert märkt att tet-institutionen numera inleder sina kurser med en informationsföreläsning om institutionen och dess verksamhet, en nog så viktig bit i arbetet att motivera teknologerna. Dessutom äter numera tet och matematik lunch tillsammans med jämna mellanrum, allt för att få ett informativt utbyte mellan utbildningarna. AAEF har slängt i en sten, och nu börjar ringarna på vattnet att sprida sig.
Även Ny Teknik har fått upp ögonen för förändringarna på elektrosektionen och AAEF har varit utsatta för en intervju som kommer att publiceras i kommande nummer av tidningen.
Vi som har jobbat med det här under det senaste året ser gärna att någon tar över här, gör en uppföljning av seminariet och ser till att åtminstone några av institutionerna verkligen gör någon förändring. Själva tackar vi för oss, ger varandra en klapp på axeln, släpper taget och tar itu med våra egna studier igen.
AAEF, Arbetsgruppen för alternativa utbildnings- och examinationsformer <aaef@e.kth.se> genom Niklas Eriksson