Gå till avsnitt
Index Åskmolnet Blixtnedslag Åskmolnets uppbyggnad
SKADOR PÅ MÄNNISKOR
Åskväder har i alla tider varit fruktade av oss människor med all rätt. En minimal ström genom kroppens muskler kan påverka deras funktion och om det vill sig illa sätta hjärtat ur rytm. Faran om strömmen går genom hjärnan och orsakar skador behöver troligen inte påpekas. En av de vanligaste dödorsakerna efter blixtnedslag är dock inte någon av dessa faror. De flesta som dör efter en träff av blixten gör det pågrund av vätskeförlust från brännskador efter olyckan. Strömmen följer ofta huden och kan ge allvarliga brännskador som i sig kan vara direkt livshotande. Viktigt att komma ihåg när det gäller att skydda sig är att blixten söker sig till högsta punkten vid själva nedslagsplatsen och ej högsta punkten i omgivningen. Blixten kan även lätt följa ett träd ner och sedan göra ett hopp över till en människa som står i närheten av trädet om detta ger en lättare väg mot mark. Om personen står på med fötterna på olika potential i marken finns också en annan risk. Den stora mängd laddning som överförs till marken måste ta vägen någonstans och kan om det vill sig olyckligt finna det lättare att ta en genväg genom kroppen. Människor är inte så utsatta för denna fara men boskapsdjur löper större risk att drabbas eftersom det är långt mellan deras ben och deras inre organ finns i strömmens väg. Det enda tillfällen som man är egentligen skyddad från blixten är när man befinner sig i en bil. Eftersom denna består av ett slutet skal av plåt repellerar elektronerna varandra och blixten följer utsidan av bilen utan att påverka det som finns där inne.
SKADOR PÅ ELEKTRONIK OCK BYGGNADER
Förr i tiden ansågs åskan inte vara lika farlig för bebyggelse som idag. Risken för en träff på ett bestämt hus var mycket liten, vilket gjorde behovet av åskledare minimalt på lägre byggnader. Detta ändrades vid den elektroniska revolutionen, plötsligt var åskledaren nödvändig. De strömmar som finns i en dators kretsar är mycket små och effekterna blir förödande om blixten tillåts komma in i systemet. Elektroniska datachips finns idag i de flesta apparater, i allt från hissar till bromssystemen på lastbilar. För apparater kopplade till en elkontakt är den mest uppenbara vägen in i sysyemet via elnätet. För att hindra detta är elledningarna åskskyddade och utrustade med avledare som begränsar överspänningen från blixten. Ett annat problem är att alla strömförande ledningar omges av magnetiska kraftfält vilket gör att man behöver vara nogrann när åskskyddet installeras så att mangnetfälten i möjligaste mån tar utvarandra.
POSITIVA VERKNINGAR AV BLIXTEN
Blixten är skrämmande men har även många positiva effekter på vår miljö. En av de viktigaste byggstenarna i levande celler är kvävet och blixten utgör här en viktig roll genom at söderdela kvävemolekylerna. De fria kväve atomerna kan sedan bindas av bakterier i organiskt material. Även det faktum att blixten skapar skogsbränder har en positiv effekt. I de flesta biotoper utgör bristen på solljus och vatten ett viktigt inslag och de små skogsbränderna rensar biotopen så att ovanligare växter kan finnas kvar. Rädslan för bränder har gjort att man länge bekämpat alla skogsbränder vilket gör att denna rensning ej skett. Resultatet är att de flesta skogsbränder idag blir större och är en alvarlig fara för bebyggelse som finns i närheten.
Gå till avsnitt
Index Åskmolnet Blixtnedslag Åskmolnets uppbyggnad