Vi skola minnas dina Hamburgare

Den 23 mars 2004 gick en riktig kämpe ur tiden. Sorgen är stor.

För att göra KTH till en trevlig plats satsas mycket pengar på ombyggnationer. Jag tror inte att nån har missat det. Det är naturens gilla gång, och lite stadsplanering, som tvingar muskulösa byggjobbare att riva gammalt och uppföra nytt, lite som styrd evolution. Att baracker sen sextio-talet, sneda trottoarer och dieselbruna uthus rivs är ju en lättnad för både Osqulda och Osquar, men att ge sig på U-märkta restauranger är skamligt.

Utan att tveka släppte den skäggbeklädde grävmaskins-föraren loss sitt fordons samtliga krafter på den försvarslösa restaurangbyggnaden. Det dröjde inte många minuter förrän såväl tak som vägger föll för alltid.

Hur motsägelsefullt än namnet varit (namnet är en vegetarisk version av Janssons frestelse), så är saknaden stor. Saknaden är extra stor hos Lantmätarna som nu tvingas gå till mer avlägsna vattenhål, och därmed ofrivilligt bränna det fett som dyra pengar, genom generationer, byggt upp.

Johanssons frestelse är död, leve frestelsen!