Emissionen Nr 3 2004


Vårbal

För alla de som inte kände ett maniskt behov av att nära sina pyromana tendenser, eller hade en tidig morgon med reclaimandet dagen efter, så var Vårbalen det enda rätta att göra den 30 april. Följ med Emissonens avslöjande reportage från minglet!

[Bild]

En ovanligt välstädad Tolvan mötte gästerna när PR tog emot med bobbel och snacks. Efter sedvanligt mingel och hälsande samlade Styret alla omkring sig för presentutdelning. Allt från modeller av en planerad tågbana mellan Trondheim och Stockholm, till kassaskåp (eller var det ett kasst skåp?), glasskålar och förstahjälpentavlor, mottogs med jubel och kramar. När presentandet var avklarat så bordade sällskapet till den väntande bussen, som nästan helt utan problem tog oss till den väntande festlokalen. Ett micro-mingel uppstod, under vilket toaletten frekvent besöktes. När alla gästerna unisont kunde ropat Färdig! var det dags att gå till bords. För ovanlighetens skull var det inte långbord, utan mindre bord med plats för 8-10 personer. Innovativt och fungerande. Bland hedersgästerna kunde man skymta Sekt jonet GP med sin charmerande hustru, årets lärare – Gunnar Johnsson, och Elektros programansvarige Peter Händel. Frequensnormal för aftonen var K.J., som inte verkade göra annat än att springa runt i salen.

[Bild]
[Bild]
[Bild]
[Bild]
[Bild]

Utanför samlades en större skara människor som till toner av en liten orkester skulle sjunga in våren. Lyckligtvis isolerade tvåglasfönstren såpass att vi kunde se men inte höra. Förhoppningsvis var audioblockeringen envägs, så de fick njuta av våra vackra toner, men så var nog inte fallet för de stod kvar nästan hela middagen. Vid halv tio tände de en stor brasa utanför, till glädje för vårbalsveteraner som saknat lågornas smäktande dans. De sköt även av ett litet fyrverkeri, förmodligen för att fira det nya året, men deras klocka måste ha gått fel, så de brände av det nästan två timmar för tidigt.

Mer än en person skruvade på sig i salen när ELOR:s ordförande Rickard Nordström fick ordet. Och man kunde ana en viss oro i blicken på Andreas Ziethèn och Erik Henriksson när de kallades upp på scenen. Andreas blev tilldelad en guldfossball och en egen libro, för att han införskaffat ett fossballspel till Tolvan. Det främja måhända inte studierna, men det är jäkligt roligt. Erik fick mottaga en påse guldpengar, då ELOR ville ge en hjälpande hand till PR:s kassa. Senare var det Rickards tur att bli uppbjuden på scen, då han fick det förtjänstfulla Silver-Epsilonet. Ordföranden höll ett stimuleranade tal, men det kom snabbt i skuggan efter vice Ordförandens Tal till Kvinnan, som lämnade både ett och annat fuktigt kvinnoöga i salen. Om det var talet eller stämningen, eller kanske en kombination, vet jag inte, men hela kvällen verkade gå i kärlekens tecken. Det gulli-gullades både här och var så man blev allt lite avundsjuk som singel.

Det såg till en början mörkt ut för sångartävlingen, med bara ett föranmält bidrag, men det slog snabbt om och startfältet slutade med hela sex bidrag. Dommarkåren, bestående av GP, Gunnar Johnsson och Peter Händel, hade att hårt arbete framför sig, men efter långa konfereringar kom de slutgiltligen fram till att vinnaren skulle vara K.J. med sången MatLab-1. (För den som försöker hålla räkningen kan det nämnas att det tredje året i rad som han vinner det, och tangerar därmed Elogens rekord.)

När så middagen var tillända inmundigades det kaffe och avec i baren, innan den traditionsenliga valsen tog vid. När så klockan närmade sig midnatt samlades alla på nytt i bardelen. Med bobbel och jubel skålades 110001 in, och jag har på känn att det kommer bli ett sagolikt år! Discot drog nu igång på allvar, där Elogen-nostalgi tvingade ut de mest värkande fötterna på dansgolvet. För de som sakanade skjuts och tyckte att taxi var överflödigt avslutades kvällen med en fillosoferande nattpromenad till tunnelbanan. Vilken härlig kväll!

K.J. Andersson & Ludvig Lindström

  

[Bild]
[Bild]


Emissionen är Konglig Elektrosektionens tidning vid KTH.

Valid

html, css, aaa.