Emissionen Nr 2 2004: OrdfOrd
Konglig Elektrosektionen är en sammanslutning av studerande
vid civilingenjörsutbildningen inom Elektroteknik vid Kungliga
Tekniska Högskolan
Det kan man läsa i paragraf 1.1 i stadga för Konglig Elektrosektionen. Just nu närmare 1000 studenter som har det gemensamt att de valt att plugga just Elektroteknik på KTH. För 5 år sedan började 284 stycken förväntansfulla som på gymnasiet lyckats prestera ett snittbetyg på nästan 16,5. I höst kommer vi att anta alla 120 som vi lyckats få att tro att de kanske vill plugga här. Det var bättre förr
Trots att det inte var igår så minns jag fortfarande första dagen med ett litet leende på läpparna. Det började med ett upprop i F1, mängder med människor från programmet, kansliet och sektionen som alla försökte övertyga oss om att just deras information var viktigast. Sussies strålande leende kommer jag aldrig att glömma. Mitt under ordförandens välkomsttal började det tjuta i högtalarna, plötsligt blev det helt svart och tjutande byttes mot någon mystisk musik. In tågade några skumma typer iförda badrockar och solglasögon med en tårta. Man kunde lätt misstänka att även dessa var e-teknologer och tårtan förpassades ganska raskt till Herr Ordförandes ansikte.
Vad jag inte förstod då var att detta gyckel inte utfördes av gamla e-teknologer för nya e-teknologer. Detta gyckel utfördes av Det Konglig Skænderi, DKS, i samarbete med Styret.
På elektrosektionen finns nämligen två grupper av e-teknologer, de sektionsaktiva och resten. De sektionsaktiva uppmuntrar dock resten att bli sektionsaktiva, men framförallt är de väldigt tacksamma för att resten betalar sin sektionsavgift utan att ifrågasätta, så att de sektionsaktiva har medel att roa sig för. För övrigt bör nämnas att på senaste SektionsMötet, med 28 sektionsaktiva närvarande, höjde vi avgiften för våra drygt 1000 medlemmar med 20 kronor. Tack resten!
Gruppen sektionsaktiva delas sedan in i kategorier, t.ex.
Källeriet, Tolveriet, ProgramRådet, DKS, Faddrar och Styret. Det är
alla vi som ser till att tolvan är hel och ren, att det finns
möjlighet att köpa godis och kaffe i tolvan, att det finns fester
att gå på, att nØllan får en bra start på sin tid här på Teknis.
Eller vi och vi. Vi
är inte ett ord som man använder i det
sammanhanget om man är sektionsaktiv på Elektrosektionen. Vi
används för att benämna de som ingår i samma kategori som en själv.
Utom förstås om du är med i den kategorin som av gammal hävd och
tradition anser sig vara lite mer speciell än alla andra, Det
Konglig Skænderi, då används istället benämningen Konglig. Och
eftersom man är Konglig markerar man detta som sig bör med en liten
krona på första bokstaven i förnamnet, se t.ex. inledningen till
Sångboken.
Vad som försiggår i denna lilla sammanslutning är hemligt, man
vill ju inte att de övriga sektionsaktiva ska veta något om
verksamheten, det skulle ju innebära att det som gör DKS så
speciella försvinner och dessutom motverka hela syftet med
verksamheten, som rimligen borde vara att ge nØllan en bra och rolig
start på sina studier på Teknis. Än alla andra
förresten,
jag glömde bort 12-åringarna. Eftersom de är så hemliga att man
inte ens vet vad de heter väljer jag att kalla dem 12-åringarna, jag
hade nämligen själv en hemlig klubb när jag var i den åldern. Och
det roligaste som fanns var att berätta för alla andra att man hade
en hemlig klubb och vilken fin sammanhållning man hade utan att
berätta att man faktiskt inte gjorde något i sin hemliga klubb,
förutom då att berätta att man hade en hemlig klubb och vilken fin
sammanhållning man hade. 12-åringarna, eller ja, många passerade
enligt personbeviset den åldern för decennier sedan, dyker upp på
nØllegasquen och likt ÖSK bär de ett ordenstecken runt halsen.
Festen som nØllan, mot bättre vetande, tror är slutet på nØllningen
och att de äntligen ska få vara med i den gemenskap, som inte finns,
som de kallar för Elektrosektionen. Medlemmar av Elektrosektionen
blir de redan den dag de betalar sin sektionsavgift, men med i den
gemenskap som vi så fiffigt delat in i kategorier är inte aktuellt.
Eventuellt kan de så småningom få känna en gemenskap med Tolveriet
och Källeriet, och kanske till och med redan nu få fråga vad Styret
och PR egentligen sysslar med, men bäfva E-Osquar om du ens frågar
12-åringarna om vad eller varför?
Och allt detta med motiveringen:
-Så har vi alltid gjort!
.
Är det verkligen rimligt att, när gruppen av nyantagna har
ändrats så radikalt på 5 år och sektionsengagemanget rasar, göra så
som vi alltid har gjort
? Eller är det äntligen dags att vi
lämnar det här bakom oss. Är det verkligen bra när vissa kategorier
inom sektionen går runt med inställningen att de är mycket bättre än
alla andra. Eller ska vi försöka förmedla en känsla av gemenskap
bland oss som faktiskt tillhör samma sektion och istället
samarbeta?
Det var bättre förr!
Svante Rohlin