Pedagogik och praktik

Vad är pedagogik? Kanske inte det man tror till en början. Det är ett spännande forskningsområde och ett kunskapsområde som intelektuellt berikar den som fördjupar sig i det.

Pedagogik används ofta i vardagligt tal som läran om hur kunskap lärs ut, d.v.s. kunskaper som en person som lär ut behöver. Denna definition stämmer dock inte överens med den definition som används inom pedagogisk forskning och utbildning. Det finns inte en entydig definition av vad pedagogik är. Ämnet skulle kunna sammanfatts som läran om hur vi organiserar, internaliserar och urskiljer ny kunskap. Det handlar inte bara om lärande inom intitutionaliserade former, så som skolan, utan främst om icke insitutionaliserade former. Kunskaper i pedagoik kan vara tillämpbara t.ex. när man läser på en teknisk högskola.

Ett tvärvetenskapligt forskningsområde

Om pedagogik inte handlar om hur man lär ut, vad är det då? Det är ett tvärvetenskapligt område där lärande, i dess vidaste mening, studeras. Den inbegriper psykologi, etnologi, sociologi, socialpedagogik med mera. När man studerar lärande så är det inte bara i insitutionaliserade samanhang som skolor och bibliotek. Det är främst situationer där kunskaperna är mer okonkreta. T.ex. när vi lär oss kognitiva färdigheter som när ett barn sakta lär sig tala, när vi lär oss sociala regler så som hur man står i kö, när vi lär oss koordination som när vi lär oss cykla. Lärandet är heller inte något som sker under en viss del av livet utan är en kontinuelig process. En person som är 70 år och får en stroke som leder till att t.ex. ett ben delvis förlamas kommer behöva lära sig koordinera sina rörelser på ett nytt sätt.

Pedagogiken tar sin början

En av världens första pedagoger var Aristoteles, mannen som myntade begreppet logik. Han föddes i Grekland 384 fKr och blev tidigt i livet föräldralös. Vid 18 års ålder började han studera vid Akademin i Aten, en läroanstalt som den store filosofen Platon grundat. Aristoteles blev platons elev och ansågs vara Platons efterträdare som ledare för Akademin. Aristoteles menade att alla människor drar egna slutsatser och utgår från att just deras slutsats är den rätta. Andra människor är bara trögtänkta som inte kommer till samma slutsats. Om vi börjar granska hur vi har tänkt kan vi dock finna att tankearbetet inte varit riktigt. För att kunna övertyga någon om att ens slutsatser är riktiga krävs det bevis på att tankearbetet varit riktigt. Detta kallade Aristoteles logik. Aristoteles lärare Platon använde logik för att dra filosofiska och pedagogiska slutsatser. Han ifrågasatte rådande uppfattningar på olika områden och kanske främst när det gäller hur vi tänker. Platons tankar lever i högsta grad kvar och förra året utkom en ny svensk översättning av hans verk.

Vygotsky

Tiden gick och kunskapen om människan och naturen blev allt större. 1896 föddes Lev Vygotskij i norra Vitryssland. Han blev med tiden en stor forskare inom psykologi och pedagogik i Sovietunionen och anses idag vara ett geni. Det finns flera resultat av Vygotskys forskning som, om man han kunskap om dem, går att använda i sina egna studier. Ett av dessa är begreppet metakognition. Enligt Vygotsky så kommer individen i varje utvecklingssteg att försöka skaffa sig verktyg för att kunna påverka sig själva på ett kompetent sätt. Att kunna styra sig själv är med andra ord viktigt för individen. En nyckel för ett effektivt lärande är att bli medveten om sina kognitiva verktyg. Kognitiva verktyg är olika metala redskap som vi använder i vårt lärande. Det kan t.ex. vara olika minnesknep, olika sätt att koppla ihop gammal kunskap med ny, kunskaper om hur man genom repetition kan lära sig m.m. När man blir medveten om sina kognitiva verktyg så kan man också ta kontroll över dem och styra sig själv. Det är då lärandet aktivt utvecklas enligt Vygotsky. Det kan appliceras på de egna studierna genom att man försöker bli medveten om sina kognitiva verktyg. Hur gör jag när jag lär mig?

Närmaste utvecklingszonen

Ett annat begrepp som går att använda i de egna studierna är den närmaste utvecklingszonen. Det är en okomplicerad teori om hur ny kunskap bildas. När vi lär oss, ställs vi inför ett problem. Hur ska jag lära mig något som jag inte kan? Hur ska jag kunna greppa något jag inte förstår? Det är intressanta frågor. De brukar besvaras med: Vi bygger nya kunskaper på gamla. D.v.s. vi refererar hela tiden ny kunskap till gammal. Enligt Vygotsky är inte detta tillräckligt för att förklara hur vi lär oss. Vygotsky säger att innan vi lär oss måste vi först ha ett utvecklingsområde. Det är ett område av kunskap som vi är nära att erövra. Vi förstår det nästan men inte riktigt. Vi kan klara av att lösa uppgifter i detta kunskapsområde ifall vi får ledtrådar eller tillsammans med en mer kunnig jämlike. För att kunna lära sig, eller någon annan, något nytt måste man först hitta den närmaste utvecklingszonen. Den går sedan att erövra. När man studerar kan man själv skapa en närmaste utvecklingszon. Den tid man lägger ner på detta kommer man tjäna in senare. Du kan skapa en närmanste utvecklingszon genom att t.ex. snabbt läsa genom kursboken i början av kursen. Om du bara förstår hälften spelar ingen roll. Du kommer få en överblick av vad du ska lära dig och på det sättet slipper du famla i mörker medan du lär dig.