Emissionen Nr 1 2004: Insändare


Jobben försvinner

Jag är bekymrad. Jag läser i tidningen att jobb flyttas utomlands. Sammanhållet med gårdagens information att bra resultat beror på minskat personal är det olustigt.

De flesta av oss planerar att bli färdigutbildade akademiker inom inte allt för länge. Och vill då ha jobb eller annan form för sysselsättning som vi kan försörja oss på. Det är ju den främsta anledningen till att vi går på högskolan. Utöver att vi har roligt ibland.

Jag tycker vi skall ställa oss en del frågor. Varför mon företagen vill flytta jobb utomlands? Är vi som blivande civilingenjörer, arkitekter, jurister, ekonomer drabbade? Om vi är varför? Tror man vi inte kan tillföra företagen något? Är vi inte intressanta för företagen?

Det är ju avsikten att vi skall bli väldigt kompetenta under de åren vi studerar. Är vi själva så övertygade om det så vi kan sälja oss till företagen? Har vi möjligen en kompetens som företagen tror de inte kan nyttja och som man tror är för dyr? Då tycker jag vi bör söka övertyga om att vi kan tillföra något och kanske på ett annat sätt än man föreställd sig.

Jag har funderat allmänt över reklam och pr under senare tiden och konstaterat att den reklam som har bäst effekt är av en mycket subtil natur. Budskapen man skickar skall vara väl förpackade. Vi är stora grupper och om vi ställer oss upp och ropar ut vår egen förträfflighet kan det få precist motsatt effekt än vad som är avsikten. Men på något sätt måste vi i alla fall nå potentiella arbetsgivare och kunder med vårt budskap att vi kan tillföra något. Vill man sälja en bil skulle man kunna ordna gratis provtur. Samtidigt med att man backar upp med reklam.

I vårt fall får det inte bli för dyrt. Men vi är ju många huvuden som kan kläcka idéer. Så på något sätt kanske vi kan komma på något. En tanke har slagit mig, att vi har bjudit in företagen till vårt innersta. De kommer till högskolan och ser hur vi har det.

Handen på hjärtat, skulle man kunna tänka sig att vi därigenom blir lite alldagliga för företagen. Vi tappar tjusningen för dem. Klart vi skall ha kontaktdagar.

Men hur?

Egentligen borde företagen stå i kö då de ser dessa väl genomförda arrangemang som studenterna bjuder på. Varför gör de inte det då? Är de så väl genomförda och effektiva att de är lätta att kopiera. Vad skall man då med akademiker till, om man själva kan göra samma sak?

Varför är det här viktigt för oss? Om man först flytter jobb utomlands är det svårt att få tillbaka dem hit. Kompetensutveckling sker där jobben finns. Som vi kan gå miste om.
Om företagen gör det för att man tror det blivit billigare kan man gå på en väldig nit. Jobb bör läggas där rätt kompetens finns. Man skall nog inte allmänt säga att man inte skall flytta jobb utomlands. Stora företag kan dra nytta av att ha kompetenscentra i flera länder. Men att generellt alltid sträva efter billigaste lösningen är inte rätt.

Jag har sett fler exempel på att länder med höga löner är nog så konkurrensduktiga. Produkterna man gör fungerar. Man gör rätt från början för att man vill vara bra på det man sysslar med. Det är konkurrenskraft. Inte nödvändigtvis att vara billigast. Speciellt inte om man inte kan åstadkomma bra produkter eller tjänster, eller i alla fall tillräckligt bra. Skall inte vi i Sverige vara kompetenta nog att konkurrera om jobb där hög kompetens krävs? I annat fall får vi väl se till att bli det. Om vi är det och företagen inte vet om det, kan man ju fundera på hur man skall ordna subtil marknadsföring och pr-verksamhet.

Inte skall vi väl lägga oss platt på marken? Man skyller kanske på efterfrågan. Den blir definitivt inte bättre om det finns många akademiker utan jobb. Välavlönade akademiker är intressantare och köpstarkare kunder, som påverkar efterfrågan mer än icke sysselsatta.

Betty Hummeluhr Christensen


Emissionen är Konglig Elektrosektionens tidning vid KTH.

Valid

W3C html, W3C css, WAI aaa.