Elogen – bakom kulisserna

Är Elogen mer än ett par pellejönsar i konstiga kläder som apar sig på scen? Följ med bakom kulisserna, och se maskineriet som driver uppsättningen Fara i Afrika!

Elogen är, i denna uppsättning i alla fall, lite mer än 30 glada elektroteknologer som vigt mer eller mindre stora delar av sin fritid under fyra månader till föreställningen Fara i Afrika. Allting, från manus och sångtexter till rekvisita och kostymer, skulle göras från scratch så det var bara att börja jobba. Om man inte visste hur man skulle göra något så fick man ta och lära sig, annars skulle det inte bli gjort. Kostym letade upp mönster, tog mått och försvann in i sin mörka vrå för att göra oss skådisar presentabla på scen. Tekniken presenterade sina skisser och byggde många sena kvällar i spexförrådet. Sångtextgruppen hade upprepade möten där nyskapande sångnummer värktes fram (allt skapande kommer från smärta). PR (Public Relations, inte ProgramRådet) grorde sitt yttersta för att fixa spons, kanske det svåraste av alla uppgifter i denna hårda konjunktur. Manusgruppen omarbetade manuset simultant medan vi skådespelare repeterade. Och repeterade. Och repeterade...

Och så plötsligt en dag så var allt övande slut. Strålkastarna letade och fann nysminkade ansikten i sitt ljus. Där stod man i välsittande nya kläder och lutade sig mot teknikens briljanta rekvisitalösningar. Premiären hade kommit. Första akten börjar. Skrattar publiken på rätt ställen? Var kommer omstarterna? Andra akten. Är publiken fortfarande igång? lyckas vi hålla intresset uppe? Paus. Räcker soppan åt alla? Smakar den bra? Hur mycket av berömmet från vänner i publiken är av snällhet, och hur mycket stämmer? Tredje akten. Är publiken med igen? Lyckas vi knyta ihop alla trådarna? Håller vi hela linan ut? Har publiken fått valuta för pengarna? Så många frågor, men vem ska svara?

Bakom scen är det mörkt och tyst, men en väldig massa liv och rörelse. I logen kan man ha en chans att samla tankarna och pröva rösten, men där finns det varken helkroppsspeglar eller toalett (inte ens rinnande vatten!), så för att tillfredställa de behoven måste man leta sig ut i foajén. Där uppstår intressanta möten mellan stressade soppkokare, nervösa skådisar och kissnödig publik. Men det är det som är showbusiness!