Pionjär inom teoretisk – och praktisk – datalogi.
Året var 1936, tio år före ENIAC.
Kurt Gödel hade nyligen lagt fram sitt ofullständighetsteorem och
därmed visat att det finns oavgörbara satser, alltså sådana som
inte kan vare sig bevisas eller motbevisas.
Matematiker världen runt kämpade för att begränsa skadan
genom att avgränsa de oavgörbara frågorna från de avgörbara.
Då publicerade Alan Turing artikeln On Computable
Numbers. I den beskrev han en tänkt maskin för att utföra en
beräkning – multiplikation, division, kvadrering, etc
– för tal som matas in på hålremsa. Sedan tänkte han sig en
universell
sådan maskin, som med en särskild hålremsa kan
omvandlas till vilken sådan beräkningsmaskin som helst.
Turing lyckades med sina tänkta maskiner visa att avgörbarhetsproblemet självt var oavgörbart, en stor besvikelse för dåtidens matematiker. Men på vägen dit hade han skapat den universella Turingmaskinen, grundprincipen för det som blev den moderna datorn.
Den 4 september 1939, dagen efter Englands krigsförklaring mot Tyskland, flyttade Turing till Bletchey Park, där han var inbjuden att börja vid Government Code and Cypher School – det Brittiska försvarets kryptoanalytiska högkvarter.
Polacken Marian Rejewski hade redan tidigare konstruerat en maskin för att knäcka tyskarnas krypto Enigma. Den byggde dock på att meddelandenyckeln sändes två gånger, krypterad med enbart dagnyckeln, inför varje meddelande (Enigma hade flera parametrar, vissa ändrades för varje meddelande, andra bara varje dag). Man insåg att tyskarna troligen skulle täppa till det hålet förr eller senare, och försökte nå en metod att knäcka koden även utan den fördelen.
Turing lyckades separera effekterna från olika delar av
Enigma, så man behövde prova summan av deras möjligheter i stället
för produkten,
och konstruerade en maskin, Turingbomben
,
2 × 2 × 1 meter stor, som skulle
kunna knäcka koden givet
pålägg, gissningar om klartexten baserat på när och
varifrån meddelandet skickades. Den 14 mars 1940 var den första
bomben
färdig.
Tyvärr var den för långsam, och Turings
förbättring skulle ta fyra månader att tillverka.
Den 10 maj 1940 förbättrade Tyskland sina rutiner för
nyckelutväxling, och Enigma var i stort sett oknäckbart fram till
den 8 augusti, när Agnus Dei, den förbättrade
bomben
levererades. Efter det kunde de allierade läsa
merparten av Tysklands hemliga kommunikationer.
Redan 1944 pratade Turing med sin assistent
Donald Bayley om att bygga en hjärna
.
I juni 1945 publicerade Von Neumann i Amerika
planer på
EDVAC (Electronic Discrete Variable Automatic
Computer, en programerbar uppföljare till ENIAC, som
programmerades
genom hårdvaruändringar).
Den amerikanska konkurensen stimulerade brittiska National
Physical Laboratory (NPL) att planera ett motsvarande
projekt, i vilket Turing blev vetenskaplig chef.
1946 godkändes planerna på Automatic Computing Engine,
ACE.
Turings fokus för ACE var snabbhet och att
utforska konceptet universalmaskin.
Därför utvecklade han aritmetiska funktioner i mjukvara, i
kontrast mot amerikanarna som gjorde sin aritmetik i hårdvara.
Sättet att hantera subrutiner möjliggjorde att maskinen skulle
kunna expandera
sina program från en förkortad form
,
dvs i stor sett kompilera program, en idé klart före sin tid.
Turings Abbreviated Code Instructions från 1947 var det
första steget mot programspråk.
Hösten 1947 flyttade Turing från ACE till Cambridge, där han började studera neurologi och fysiologi. Ett resultat av det var ett banbrytande papper om det som i dag kallas neurala nätverk, för att stärka hans gamla tes om att en tillräckligt avancerad maskin skulle kunna ha förmåga att lära sig saker. Papperet blev bara en intern rapport till NPL, och publicerades inte under Turings livstid.
När Turing polisanmälde ett inbrott 1951 råkade han avslöja
att han levde i ett homosexuellt förhållande. Polisen arresterade
honom för Grov sedlöshet enligt Brottsbalken §11, tillägg till
lagen #1885
. Efter det drog Brittiska regeringen tillbaks
Turings intyg om genomgången personkontroll, och han fick
inte längre arbeta med sitt forskningsprojekt om utveckling av
datorer. Han tvingades in i hormon- och psykiatrisk behandling,
vilket gjorde honom impotent och sjukligt fet.
Den 7 juni 1954 begick Alan Turing självmord genom att äta ett cyanidförgiftat äpple.
Rasmus KajKällor: The Code Book, Simon Sing.
http://www.turing.org.uk
http://ei.cs.vt.edu/~history/Turing.html