Någonting mer än traditioner

Du har nog också hört argumentet: Det är tradition. När någonting ifrågasätts måste väl ändå detta argument vara det mest bekväma. Ingenting behöver förklaras varken rationellt eller känslomässigt.

Traditioner finns det ju av olika slag. Kalle Anka på julafton är ett exempel på en tradition för många och skägg på skeandarna en annan. Nu kan man emellertid fråga sig om en tradition alltid är positiv. Utan att behöva fundera allt för mycket så kan man komma på många traditioner som kan uppfattas som negativa. Av tradition brände vi en gång i tiden trälar i Sverige som hyllning till gudar, under en annan epok var kvinnor livegna, i vissa religiösa kretsar är det en tradition att omskära flickor.

Det jag vill säga är att om något är en tradition så är det inte automatiskt något positivt. Det ligger i vårt språk och i vår kultur en inbyggd ide om att traditioner i sig är något positivt. Jag kan dock inte se detta. Tvärtom tycker jag mig se hur traditionerna ibland hämmar den naturlig dynamik som finns i mellan människor.

Mina julaftnar har många gånger slutat i familjebråk. Bråken har uppstått ur de höga krav som funnits på hur en traditionell jul ska se ut. Dessa bråk hade dock aldrig uppstått om vi inte alla burit på inre föreställningar om att vi måste bära ett kulturellt arv, i form av traditioner, vidare.

Jag tror att vi teknologer bör fundera över detta. Vi borde inte bära traditioner vidare som vi inte själva tror på. Varje tradition borde ifrågasättas. Är detta verkligen kul och bra? Alltför många traditioner bär ett löjets skimmer över sig.

Med hopp om en bra sommar.