En växande trend har på senare tid visat sig tydligt i vårt samhälle. Barn har, framförallt i media, tagit en vuxenroll. Vuxna å sin sida har tagit en barnroll. Samtidigt som stringtrosor och linnen säljs till allt yngre flickor så går allt fler vuxna omkring i Bamse tröjor och mjukisbyxor.
Den som uppmärksammats på detta fenomen kan identifiera det på vitt skilda områden. Som med så många andra trender kan även denna trends start spåras tillbaka till musikvärlden.
Kanske skulle man kunna säga att A teens var pionjärer på detta område. När de startade sin karriär i slutet på nittitalet var de fortfarande att räkna som barn, och vände sig också till barn. Den konstlade vuxenheten gick inte att ta miste på. Det såg bland annat tidningen Café som tog chansen att gör ett reportage om de då underåriga artisterna, med lika utmanande som kritiserade bilder på tjejerna i gruppen.
Allas vår Britney Spears utmanade från andra sidan av skalan.
En artist som egentligen borde tillhöra de vuxna generationerna
söker göra sig så liten det bara går. Trots en mogen röst gnäller
hon med barnslig stämma fram Yeah yeah
i refrängerna samtidigt
som hon tittar med sina stora ögon, som en bäbis som söker tröst.
Efter stereotyperna A teens och Britney Spears har efterföljare, som Bubbles med fler, följt med i denna trend.
Spåren av detta märkliga förhållningssätt mellan barnslighet
och vuxenhet fortsätter i TV och filmvärlden. Filmen Bäst i
Sverige
handlar om en åttaårig flicka och lika gammal pojke
som blir kära i varandra. De hindras i sin kärlek av flickans
bröder som tycker att hon inte ska umgås med svenskar och
framförallt inte svenska killar. I barnfilmen byggs alltså ett
tillika klassiskt som avancerat Romeo och Julia
tema upp.
Inte ens här stannar vuxifieringen av dessa barn. I filmen finns
också klassens elaka kille som hotar filmens Romeo med en
pistol.
Bland filmer där barn förvandlas till vuxna finns också Lilla
Jönssonligan
och Den bästa sommaren
. Det finns också
exempel på film och TV där vuxna blir till barn. TV serien C/o
Segemyr
handlar bland annat om den barnsliga Fredrik som
aldrig kan uppföra sig som en normal vuxen. På liknande sätt
uppför sig pappan i den gamla populära serien Svensson
Svensson
där han är mer barn än vad barnen i serien själva är.
Analogin fortsätter i klädbutikerna. Samtidigt som stringtrosor och linnen säljs till allt yngre flickor så går allt fler vuxna omkring i Bamse-tröjor och mjukisbyxor.
För en tid sedan sände TV4 en omtalad dokumentär om barn med ätstörningar. Det var barn, främst flickor, som i låg ålder upplevde sig som för tjocka. I dokumentären fanns det barn som redan drömde om att bli strippdansörer och som på ett skrämmande sätt uppmuntrades av sina föräldrar. Barnen hade på olika sätt tagit till sig vuxenvärlden. Var kommer denna vuxeniver ifrån?
Kanske är det i klädbutiken vi kan finna svaret på gåtan, åtminstone vuxifieringen på barn. Barn växer som bekant ganska fort. Ny kläder måste därmed ständigt köpas in. Bland barnkläder har man klassiskt inte skiljt på tjej och killmodell. Med en vuxifiering tvingas föräldern dock göra det och man kan därmed tjäna mer pengar.
I en tid som präglas av feministiska landvinningar uppstår kanske en rädsla att förlora könsidentiteten. När man inte längre kan vara säker på att en civilingenjör är en man och en sjuksyster är kvinna så blir man tvungen att markera ut sitt kön på annat vis.
Att vuxna tycks vilja bli barn kanske inte är så konstigt det heller. Vår tid är fixerad vid skönhet och ålder. En uppenbar konsekvens blir naturligtvis att vi vill vara evigt unga. Kanske präglas vi av en osäkerhet över framtiden. Det är då det är så skönt att drömma sig tillbaka och sätta på sig Bamsetröjan.
Oscar Blomqvist