Ett år utomlands som Erasmus

Det är en bra merit, företagen gillar det och du kommer kunna få de jobb du vill ha.
I dagens samhälle är det jätteviktigt med språk.

Allt det där stämmer men det är inte mina främsta skäl till att läsa mitt fjärde elektroår i Valencia som Erasmusstudent.

Det var absolut ingenting jag hade planerat länge att jag skulle åka på utbytesstudier. Tvärtom var det mitt i trean när folk omkring mig började prata om att det var dags att anmäla sig hos DEF till nästa års omgång som jag kände att jag verkligen ville passa på att ge mig iväg.

För mig verkade det spännande att bo och plugga i ett annat land, ett stort avbrott i de vanliga studierna vilket jag började känna att det skulle vara skönt att få och hela kalaset skulle jag få gratis (läs gratis studier) och iordningställt av DEF. Dessutom fanns förstås skälen med vilka jag började den här artikeln i bakhuvudet som en extra sporre. I samma veva som jag började tänka på utbytesstudier hade jag bestämt mig för att under den kommande våren lära mig spanska på KTH:s spanska grundkurs, så spansktalande länder kändes som ett givet alternativ för min vistelse.

Varför inte ge upp och åka hem?

Mina främsta skäl nu till att jag inte alls har ångrat att jag åkte iväg är alla kompisar från mer eller mindre hela världen som jag dagligen träffar både i och utanför skolan, alla upplevelser av ett nytt land och en ny kultur, den korta vintern (två veckor med fem plusgrader), ljuset året om, havet och stranden, det billiga livet, gratisidrotten på skolan, festerna, m.m.

Listan kan göras mycket lång och just nu tänker jag inte så mycket på meriten och vad som kommer sen, utan hoppas snarare att det inte ska komma något sen, att det här ska vara mycket länge. Det har blivit alltför uppenbart hur snabbt tiden går nu när de som bara är här för ett halvår börjar åka hem.

Spanien

Som jag trodde är Spanien ett mycket trevligt land att vistas i och Valencia är nog en av de allra bästa städerna här med ett mycket behagligt klimat året om, lagom stor, ungefär som Stockholm, med en egen stor medelhavsstrand samt förstås ett stort och väl ansett tekniskt universitet.

Spanjorerna är mycket öppna och hjälpsamma. Frågar man t.ex om vägen blir man oftast mer eller mindre ledd i handen ett eller två kvarter tills de kan peka på vart man ska gå.

Två spanska ord som passar väl in på den spanska mentaliteten är tranquilo (ta det lugnt) och mañana (imorgon). Det är aldrig lönt att hetsa upp sig om saker som ska göras och man kan väl lika gärna göra det imorgon.

Tyvärr leder det här ibland till vad som känns som besvärligheter för oss välordnade svenskar. Som när man tycker att lektionerna ska börja på utsatt tid eller när man har stämt träff med spanjorer och de kommer för sent och tycker att det är más vale tarde que nunca (bättre sent än aldrig).

Spanskan

Som sagt läste jag under förra våren KTH:s grundkurs i spanska och den vill jag verkligen rekommendera, dels för att det är en bra kurs och dels för att det är kul och ett mycket skönt avbrott från all matematik och logik. Efter att jag fått reda på att jag skulle till Valencia såg jag till att lära mig så mycket som möjligt under kursens gång, för en gångs skull kände jag ju att jag lärde mig något som jag direkt skulle få användning för.

Jag åkte ner till Valencia två månader innan universitetsstudierna satte igång för att i sju veckor intensivläsa spanska på en privat språkskola. Den första tiden var förstås spännande, men kändes också ganska tung då mycket få spanjorer pratar engelska och min spanska fortfarande var knapp. Efter språkskolan och livet i Spanien känner jag mig inte längre vilsen och utlämnad utan njuter i fulla drag av det goda livet som Erasmus, d.v.s som Erasmus-student.

Studierna

På universitetet UPV, Universidad Politécnica de Valencia, har jag läst en vild blandning av kurser. Jag har valt kurser som verkat roliga och intressanta och som jag tror har motsvarigheter hemma på elektro. Om man har bestämt sig för en viss inriktning man vill läsa tror jag att det kan vara svårt att hitta exakt de rätta kurserna, min uppfattning är att KTH har mycket fler kurser att erbjuda.

Dessutom är det mycket troligt att man måste plocka kurser från olika fakulteter på universitetet, det har jag gjort. Spanjorerna söker in till fakultet och sen läser de alla kurser där, vilket innebär att kurserna för samma år på samma fakultet passar bra ihop schemamässigt medan det kan vara klurigt att få det att stämma om man blandar årskurser och fakulteter. Är man beredd att kompromissa lite så är det här dock inget problem, då går det att få ett mycket givande år här.

Det finns en del kurser med grupper på engelska och jag har valt några sådana och några på spanska. Redan på engelska är det mycket svårare att plugga än på svenska, och spanska gör det ytterligare ett stort steg mer komplicerat, så det har känts skönt att ha några kurser där man hänger med ordentligt på föreläsningarna.

Boendet

I Valencia och, så vitt jag vet, övriga universitets-Spanien finns det några olika boendeformer att välja på. Den dyraste varianten är ett slags studenthotell där rummen, förutom säng och sånt, är inredda med skrivbord och bokhyllor. Det är dock ungefär lika dyrt som att bo på hotell och inte att rekommendera. Jag bodde på ett sånt de första dagarna när jag kommit ner, innan jag hittat bättre boende.

Den näst dyraste och mest ovanliga varianten är att bo hos en spansk familj, med halv- eller helpension och kanske t.o.m tvätt av kläder m.m.

Det som de flesta gör är att bo tillsammans med andra studenter i lägenheter som ägs av folk just i syftet att hyra ut det till studenter. Rum i såna lägenheter får man tag på genom att gå och läsa på lappar på lyktstolpar och andra strategiska platser runtom i stan och sedan ringa runt och gå på besök. Själv hade jag tur och fick tag på ett bra rum i en lägenhet snabbt och där har jag bott sen dess.

Ska Du också åka?

Ja! Jag rekommenderar starkt att passa på att åka iväg nånstans, för att byta miljö, träffa folk, lära sig språk och helt enkelt ha grymt kul! Jag kände på mig att jag skulle tycka om Spanien och det hade jag rätt i, men jag tror inte att det spelar så stor roll vart man åker. Ett år är för kort tid för att hinna bli riktigt trött på t.ex klimatet i ett land, men det är tillräckligt lång tid för att hinna samla på sig många, många roliga minnen.

Mikael Miguel Berglund

(Jag har aldrig tidigare tänkt på att mitt så vanliga svenska för- och efternamn skulle kunna vara så svårt att uttala ... ;-) )