Tentor är något centralt i en teknologs liv.
Många av oss är beroende av att klara dem för att få pengar av CSN och vi måste ta tentorna för att för att få ut vår examen. Det är inte konstigtatt vi är så fokuserade på dessa tentor och det är en gammal sanning att examinationen styr vad vi försöker lära oss.
Jag blir fundersam när jag ser tentaresultaten på en del kurser. Vad betyder det att på en kurs så är nästan 50% av teknologerna underkända? Är vi lata och pluggar inte? Prioriterar vi andra saker än att plugga? Har vi dålig studieteknik? Har vi inte lärt oss vad vi skall i gymnasiet och tidigare kurser? Har undervisningen varit dåligt? Har tentan handlat om något annat än vad undervisningen i kursen förmedlat? Eller är det bara så svårt att vi inte är tillräckligt smarta för att lära oss innehållet i kursen?
Om ca 50% på en kurs är underkända måste vi nog fundera vad det beror på och försöka att få till en förändring. Jag vill trycka på att vi inte på något sätt skall sänka målsättningen eller kraven på våra kurser, detta skulle göra vår utbildning sämre. Men redan här har vi ett problem som kanske är det största och det är att målsättningarna med våra kurser generellt är oklara. Om målsättningen är oklar och det inte framgår vad kursen syftar till, alltså vad man kan använda kunskapen till, blir det svårt att engagera sig ordentligt i en kurs. Här har lärarna ett viktigt jobb i att försöka göra klart vad en kurs egentligen handlar om.
Ett sätt att försöka koppla ihop utbildningsmål, undervisning och tenta är att inte låta den som är kursansvarig och undervisar på kursen göra tentan. Hur tentan utformas är någon annan på institutionen ansvarig för. Denna uppdelning kommer att innebära att det måste till en kommunikation på institutionen om vad målet med kursen verkligen är så att tenta och undervisning handlar om samma sak.
Den stora vinsten med detta är utbildningsmålet kommer mer i fokus för både kursdeltagare och lärare vilket innebär mer målinriktad undervisning hos lärarna och större motivation hos teknologerna. Examinationskraven kommer att hålla nivån då de är kopplade till utbildningsmålen. Detta förfarande sker säkert redan nu på en del institutioner men det är mycket vanligt att den kursansvarige utformar tentan.
Det man övar på blir man bra på, övning ger färdighet, repetition är kunskapens moder, du förstår vad jag menar. Det vi gör under en kurs blir vi också till slut bra på. I de flesta fall innebär det att vi löser olika uppgifter och problem som blir allt mer komplexa och komplicerade ju längre in i kursen vi kommer. Ett vanligt problem som dyker upp i de kursutvärderingar som görs, är att det ofta saknas bra lösningar till uppgifterna i kursen och ibland även bra uppgifter överhuvudtaget. Allt är lätt när man kan det. För att komma igång i en ny kurs är det ett bra sätt att se hur man löser konkreta problem på ett utförligt sätt. Det är alltså väsentligt att åstadkomma bra uppgifter med lösningar. I en kurs jag nu går påpekade vi att det var dåligt med bra uppgifter med utförliga lösningar och på nästa hemuppgift har nu alla kursdeltagarens fått i uppgift att formulera en varsin uppgift med lösningsförslag. Jag menar inte att man skall göra så på alla kurser men det är ett sätt att kanske komma tillrätta med problemet. Vi får se hur det går och vad teknologerna nästa år säger om uppgifterna på denna kurs.
Det är viktigt att tidigt komma igång med plugget i en kurs. Ett sätt att stimulera oss till detta är att ha inlämningsuppgifter, kontrollskrivningar eller kontinuerlig examination. Detta i sig är ingen universallösning, men har en pedagogisk fördel framför enbart en stor tentamen på slutet av en kurs vilket uppmuntrar till hårt plugg under en kort tid.
Vad händer med våra kurser efter att vi utvärderat dem och skrivit tentan? Ungefär en månad efter att en kurs är avslutad har de kursansvariga lärarna gjort en kursanalys där det framgår hur kursen har gått och vilka förändringar som kommer att göras till nästa år. Till grund för denna kursanalys ligger de kursutvärderingar som gjorts under kursen och tentaresultatet. Låt oss titta på de kurser som genomfördes under period 1 för årskurs ett till tre. Jag bad de kursansvariga på dessa kurser att svara på fyra frågor.
Elektronik 2B1520
Underkända: 53
Betyg 3: 36
Betyg 4: 25
Betyg 5: 8
Lars Hellberg svarar:
1: Kursen upplevdes av de flesta teknologerna som givande och intressant.
2: Läroboken (Introduction to digital electronics av John Crowe) upplevdes inte lika bra som förra året.
3: För att hjälpa teknologerna i sina studier kommer fler lösta exempel på grundläggande nivå att läggas in i exempelsamlingen. Går det skall vi utöka övningstiden med en övning. Jag har funderat på att införa en till två kontrollskrivningar i kursen. Godkänd kontrollskrivning skulle ge poäng på ordinarie tentamen. Föreläsningarna kommer att startas med korta repetitioner (c:a 10 min) på innehållet på föregående föreläsning.
4: Jag misstänker att resultatet jämfört med förra året beror på olyckligt vald tid för tentamen, vilket jag också påpekar i kursanalysen. Mattetentan låg på torsdagen och elektroniktentan på lördagen.
Matematik 5B1115
Underkända: 75
Betyg 3: 31
Betyg 4: 31
Betyg 5: 9
På denna kurs tenterade 27 st teknologer från tidigare årskurser. Gunnar Johnsson svarar:
1: De flesta tyckte kursen var intressant eller mycket intressant. Föreläsningarna har de flesta varit nöjda med. Dock har en del tyckt att de delvis varit på för låg nivå med för få svåra problem. En del har tyckt att det gått för fort och varit stressigt samt attdet varit för mycket teori. Övningarna har i stort sett uppskattats. KS-arna och inlämningsuppgifterna likaså Kursens webbsidor har fått god kritik. Seminariet om studieteknik var mycket uppskattat av dem som deltog. Diskussionsforumet Bilda var uppskattat av dem som deltog, vilket dock inte var särskilt många. De flesta i slutenkäten var också nöjda med hur tentan avspeglade kursinnehållet.
2: Följande klagomål är väl indirekta förbättringsförslag: Störningar på föreläsningarnas ljudnivå, sen ankomst osv) har inte upplevts lika kraftiga som förra året, men 28% i mitten av kursen och 40% i slutet av kursen tyckte att detta har varit störande eller mycket störande. En del studenter ville ha mer resurser till övningarna för att minska väntetiden på att få hjälp där. En del klagade också på olika bedömningar av inlämningsuppgifter och Maple-uppgiften i olika grupper. Kursnämnden framförde att det behövs mer Maple-stöd. Dock är de flesta positiva till att Maple används. Kanske utanför frågeställningen, men: Viss oro har märkts angående de olika examinationsformerna som prövats på olika linjer. På en del linjer har det tydligen varit lättare att få godkänt vilken en del uppfattat som orättvist. En del har dock framfört att det är bra att nivån bibehålls på E.
3: Läget är fortfarande oklart. Det lutar åt att kursen bibehålls nästa år med några försök att tillgodose de studentsynpunkter som kommit fram. Dock finns möjlighet att senare läsår lägga om kursen så som planeras på MMT. Dvs längre utsträckt kurs med mer tid till gymnasierepetition, liknande den s.k. Linköpingsmodellen. Kanske också viss differentiering av undervisningen med hänsyn till de skiftande förkunskaperna.
4: C:a 50% av de tentande (som var nästan alla i E02) blev
godkända. Betyget 4 var det vanligaste betyget för dem som blev
godkända. Det senare var mycket positivt. Ganska många är duktiga
eller mycket duktiga. Men 50% godkända är tyvärr inte särskilt
lyckat. Det är ungefär samma som förra året då resultaten ganska
kraftigt försämrades. En stor del av förklaringen tror jag ligger
i bristande förkunskaper (sämre än tidigare, vilket framgår av det
diagnostiska provet) och att mattekursen inte har hunnit anpassats
till de nya förhållanden som detta innebär. Så här skrev jag i
kursanalysen: Antingen får man sänka nivån för godkänt på
KTH-matematiken. Eller också får vi anslå mer resurser till
matematikundervisningen på KTH och försöka bibehålla
dentraditionella nivån.
Som lärare på KTH skulle jag föredra
det senare i så fall kan man införa något av följande eller gärna
båda:
TET EA 2A1810
Underkända: 67
Betyg 3: 51
Betyg 4: 12
Betyg 5: 6
Gunnar Larsson som är kursansvarig har tyvärr inte svarat på frågorna som jag sänt honom via epost, men av hans kursanalys kan man läsa följande utdrag som inte redovisar hela hans kursanalys men som ungefär motsvarar frågorna som de andra svarat på.
Helhetsintryck: En kurs som teknologerna tar på allvar.
Negativa synpunkter: Svårt att få en bild av teknologernas förkunskaper. Förkunskaperna verkar bristfälliga hos andel teknologer.
Syn på kurslitteraturen: Bra bok (Cheng). Kursboken lästes inte av alla teknologer. 34% verkar inte ha köpt kursboken. Gunnar Peterssons bok, Stationära fenomen, är mycket bra och har använts till 100% av teknologerna.
Beskriv de förändringar som gjorts sedan förra kursomgången: Byte av föreläsare.
Hur förändringarna inför detta läsår fungerade: Svårt att avgöra. Byte av föreläsare medförde inte att teknologerna uppskattade föreläsningarna mer än tidigare.
Förändringar som bör göras inför nästa kursomgång: Föreläsningarna kan kanske koncentreras mer på fysiken och resultaten av härledningarna på bekostnad av en mer stringent framställning. Fler lärare på räknestugorna.
Tillåtna hjälpmedel på tentamen: inga.
Syn på examinationen: En tentamen utan svåra matematiska beräkningar. De teknologer som inte erhöll godkänt låglångt från godkänt
Numeriska metoder 2D1240
Underkända: 44
Betyg 3: 39
Betyg 4: 17
Betyg 5: 11
Kursansvarig Andre Jaun meddelar att han inte vet om det gjorts någon kursutvärdering.
Materialfysik 2B1101
Materialfysik 2B1101
Underkända: 17
Betyg 3: 44
Betyg 4: 36
Betyg 5: 23
Pga privata skäl har kursansvarig inte hunnit svara på frågorna.
Linjär algebra gk 5B1307
Underkända: 9
Betyg 3: 119
Betyg 4: 17
Betyg 5: 5
På denna kurs kunde teknologerna bli godkända på att enbart klara de hemuppgifter som gavs eller genom att skriva en vanlig tenta. Roy Skjelnes svarar:
1: Noe syntes ingenting var bra, men at kurset var abstrakt og unyttig. Andre syntes det abstrakte var bra og interessant.
2: Tja, det var mange forslag. Aa fjerne kurset helt og holdent var nok det mest relevante forslaget. Det var ogsaa en del misnoeye med det faktum at man kunne bli godkjent med bare innleverings oppgaver.
3: Ja, jeg kommer ikke til aa ha innleveringsoppgaver, men en vanlig tentamen istedenfor.
4: Det var altfor faa, etter min mening, som gikk opp. De fleste som gikk opp gjorde det derimot bra.
Matematikinstitutionens studierektor Mats Boij kommenterar linjär algebra kursen: Roy var mycket nedslagen av hur det hade fungerat med kursen. Han hade trott att studenterna skulle ha en större matematisk mognad än han upplevde att de hade och blev överraskad av att de hade mycket litet intresse av generella resonemang. Han hade examination i form av skriftliga inlämningsuppgifter och hade förväntat sig att studenterna skulle lösa dessa självständigt. Det visade sig dock att det blev irritation bland studenterna för att en del tyckte att många andra bara skrev av andras lösningar. Jag tror att kursen måste ändras en del inför nästa år.
Det är tråkigt att det inte gjordes någon kursutvärdering på nummekursen och vi får hoppas att det var en engångsföreteelse. Det finns inget självändamål med en kursutvärdering och om inte lärarna på kursen medverkar till hur den utformas och tar del av resultatet så är det bortkastat arbete. Varje institution borde ha en plan för hur de följer upp att undervisningen är ändamålsenlig.
Examinationen i linjär algebra kursen är märklig. Inlämningsuppgifter kan vara mycket lärande, en del av detta är att man diskuterar och löser uppgifterna tillsammans med kamraterna. Men om man skall en examination i form av hemtentor så måste det finnas klara regler för om samarbete tillåts eller inte. Ett sätt klara ut och se till att vi inte samarbetar är att låta oss skriva under en ed att inte ta eller ge andra hjälp på hemtentan.
Desto mer glädjande är att det har genomförts så många halvtidsutvärderingar. Konstruktiv feedback på våra kurser kommer att göra dem bättre. Det finns ingen kurs som är alltigenom usel men inte heller någon kurs som inte kan förbättras.
Dan Skogström