Emissionen Nr 8 2001: SNOord
Det känns som om jag tillträdde som SNO alldeles nyligen och nu är det dags att lämna över stafettpinnen till en ny generation ESN-are
I skrivande stund (december- SM har inte ägt rum än) ser det ut som Dan Skogström, nuvarande vSNO tar över. Personligen hoppas jag det blir så eftersom Dan är väl insatt i ESNs verksamhet och brinner för studiefrågor.
Vad har hänt under min tid som SNO?
Ingen kan ha undgått att elektroutbildningen ser helt annorlunda ut för de som börjat hösten 2000 och senare. Utan att gå in i detalj på förändringarna anser jag att det nya upplägget är klart bättre än det tidigare. Numera kan man skönja en röd tråd genom utbildningen och kurserna kommer på ett helt annat sätt in i sitt sammanhang.
Basblocket är sedan länge spikat men under det senaste året
har det filats på detaljerna för kurserna efter basblocket
(inriktningarna). I grunden kan man välja någon av fem
inriktningar: Systemteknik, trådlös kommunikation, elektronik,
elektroteknik eller medicinsk elektroteknik. På våren i årskurs 3
är det tänkt att man skall läsa några baskurser
inom sin
inriktning (10-15p) och därefter cirka 25p fördjupningskurser.
Resten blir valfria kurser.
Under det gångna
året har det på programnivå framförallt jobbats med utformningen
av dessa baskurser. En baskurs skall helst tillhöra
flera
inriktningar (för att få valmöjligheter mellan flera inriktningar)
samtidigt som den ändå skall vara relevant för en specifik
inriktning. En bred men samtidigt smal kurs, en ekvation som är
lite knepig att få ihop, men det börjar ta sig!
På lite högre nivå har det på sistone talats mycket om att
införa ett 3-5-8-system på KTH. Med 3-5-8 menas att man delar upp
ingenjörsutbildningen i 3 steg: Efter 3 års utbildning får man en
slags mellanexamen
(som skall skilja sig från
högskoleingenjörsexamen) och efter 5 år får man en
civilingenjörsexamen. Den ambitiöse kan sedan bygga på sin
civilingenjörsexamen med ytterligare 3 års studier. Detta är en
anpassning till internationell praxis. Men detta kommer också att
innebära att civilingenjörsutbildningen på sikt förlängs med ett
halvår, något som jag är positiv till men som kräver en förändring
av nuvarande CSN-regler. Och sedan kan man fråga sig vad detta
extra halvår skulle innehålla.
I samma veva pratas det om att vissa utbildningar på KTH skall ha gemensamma kurser de första åren och att man först därefter väljer vilken linje man skall gå. T.ex. skulle man in framtiden söka in till en DEFutbildning och först efter 2 års gemensamma basblocksstudier skulle man välja huruvida man vill gå D, E eller F.
Personligen anser jag att en sådan struktur motarbetar det som
man eftersträvar med nya
elektro, d.v.s. att ha en röd
tråd genom hela utbildningen. Ett DEF-gemensamt basblock skulle
innebära en återgång till det tidigare systemet med tunga
baskurser de första åren som inte har särskilt mycket med
elektroteknik att göra.
Innan jag lämnar scenen måste jag nämna några personer som förtjänar en rejäl eloge:
- Mats Boij, nybliven studierektor på matematik. Helt plötsligt har matematikavdelningen på matematikinstitutionen fått en studierektor som lyssnar på vad vi säger och dessutom anstränger sig för att förbättra undervisningen.
- Stefan Östlund, programansvarig E. Stefan är en av få som verkligen lyssnar på vad vi säger och som helhjärtat ägnar sig åt att ordna en så bra utbildning som möjligt för oss.
- Dan Skogström, vSNO. Dan har bidragit med mycket idéer och har dessutom lagt ned mycket tid på ESN-arbete. Vad skulle vi ha gjort utan honom?
- Henrik Åhlander, webmaster. Kolla http://www.e.kth.se/esn ! Visst är hemsidan fin? Och visst är det smidigt med kursutvärderingar på nätet? Tacka Henrik för det!
Men det finns givetvis andra jag vill tacka! Exempelvis Gustaf, Hengameh, Azadeh, Andreas, Rikard, Fredrik, Patrik, Magnus, Tommy, John, Uffe, Victoria och alla andra som fått ESN att fungera! Liksom kanslipersonalen, däribland Helene, Carin och Liselotte.
Nu har jag säkert glömt någon, så om du känner sig glömd så tackar jag dig också!
Tack och hej!