Tipp, tapp ...

Decemberkvällens kyla är hård. Stjärnor gömmer sig bakom regntunga moln. Snön lyser med sin frånvaro på takna och endast PR är vakna. Eller något.

Fredagen den 7 december var Tolvan avstängd. Många var det som kanske ställde sig frågan: Vad är det som händer i Tolvan egentligen?

Jag tog saken i egna händer och smög mig in i Tolvan. Bara jag kom innanför dörren hörde jag ett fasligt liv av slamrande kastruller, skållande av mandlar, tassande steg och en och annan förmaning som kom från köket.

Dofter

Jag möttes av en vägg av dofter. Suck, vilka underbara dofter. Pepparkakor, pepparkaksdeg, lussebullar, russin, glögg, lilla nasse i ugnen.

Alla dessa blandades till en komplett symfoniorkester av dofter. Mmmmm ... Jag smög vidare in och kikade runt knuten.

Full fart

Här inne var det ingen som degade. Nä, det tassades i en rasande fart. Kalasnissor och kalasnissar tassade runt i en sorts ordnat kaos. Mitt i denna rusningstrafik stod så de båda tomtemödrarna Victoria och Carin.

Victoria stod med den stora grötsleven i handen och på något sätt dirigerade allt detta tassande, bakande och dukande. Det var en trevlig syn.

Voffor dådå?

Varför var det då en sådan febril verksamhet bland dessa rödklädda människor? Jo, för att ikväll är det LussePRe. Denna julbordspepparkakstävlingsdansaruntgranenochjulklappsfest som är ett mycket välkommet årligen återkommande evenemang.

Ja, ja, nog om detta. Efter en stund blev jag upptäckt och fick mig en åthutning. Ja, det var ju så att jag kanske inte valt den bästa tidpunkten att hälsa på PR pre LussePRe. Det var ju så att det bara var ungefär en timme kvar innan portarna till Tomtebo skulle öppnas.

Några frågor

Jag försökte ändå att få till stånd en intervju med de stressade nissarna, nissorna och tomtemödrarna. Efter enträgna försök lyckades jag så få tag i tomtemor Carin som kunde svara på några frågor, allt emedan Andreas stod i bakgrunden och diggade med hela kroppen till någon pudelrock som strömmade ur högtalarna.

På min fråga om hur allt har gått svarar Carin att det har flutit på. Det börjar alltid med att någon springer lite och det inte händer så mycket, sedan springer nästan allihopa, men det verkar ändå inte hända så mycket. Plötsligt börjar allt bara utkristallisera sig; maten blir klar, kakhögen i korgen växer, mandlarna är skållade, borden dukade och så vidare. Det är nästan som trolleri.

Praktik är lätt i teorin

Själv säger Carin att hon inte är någon praktisk människa där hon står och har sönder en pepparkaksdegsgubbe. Jag har bränt flera kakor idag. Det hela slutade med att någon annan fick ta ansvaret för kakorna när de var i ugnen. Sedan har vi även gjort mintkyssar. Det var jättkul, fortsätter Carin, men Vickan skrattade bara åt mig för att jag gjorde så stora kyssar.

Utbrända

Jag frågar vidare om det har skett några olyckor under dagen eller om någon blivit utbränd. Nä, inte direkt, säger Carin, men Micke har bränt sig, säger Andreas i bakgrunden, han var för het på gröten.

Nåväl, nu har jag terroriserat de stackars tomtarna lite väl länge, så jag drar mig tillbaka. Snart vankas det glögg och julbord. Jammi!