Om studier

Eller: hur du ställer fler frågor, undviker att bli kvar alltför länge på KTH, svammel, svammel.

Håll tyst och anteckna! verkar vara mottot för en majoritet av studenterna idag. Fenomenet beskrevs redan 1975 då man genomförde en studentundersökning där studenterna skulle berätta om sina mörkaste hemligheter. Det visade sig att majoriteten var rädda för att avslöjas som en intellektuell bluff (oförmåga att älska var en av de näst vanligaste källorna för bekymmer). Detta ledde i sin tur till att man inte vågade ställa frågor under lektioner och föreläsningar.

Idag har läget knappast förändrats. Man sitter på föreläsningar och vågar inte fråga om något är oklart utan går i dvala så fort man tappar tråden. Väldigt många försöker dessutom skriva ned precis allt som står på tavlan, vilket gör att de inte hinner ta till sig innehållet utan förvandlas till rena kopieringsmaskiner.

Det bästa man kan göra när man sitter på föreläsningen är att verkligen försöka förstå vad som sägs och samtidigt skriva ner nyckelbegrepp och liknande. Att anteckna långa exempel (som oftast kommer från kursboken) kan vara helt onödigt. Däremot är det mycket viktigt att man sedan går igenom anteckningarna hemma, helst samma dag. Dessutom bör man läsa igenom det som kommer att tas upp på föreläsningen, på så sätt lär man sig oerhört mycket mer än vanligt.

Att glömma eller inte glömma

Ett återkommande problem är att man glömmer det man läst några dagar tidigare. Det finns flera sätt att gå runt detta. Om man tycker att något är tråkigt eller pinsamt har hjärnan för vana att försöka tränga bort det obehagliga minnet. Alltså måste man intressera sig för ämnet för att kunna lära sig det på ett effektivt sätt. Ett knep är att försöka förstå vilken praktisk nytta man kan tänkas ha av ett avsnitt man för närvarande läser.

Det är svårt att koncentrera sig på en sak i mer än 30 - 40 minuter, ibland ännu mindre. Dessutom minns man bäst det man läst i början och i slutet av en pluggperiod. Detta kan man utnyttja genom att ta korta raster (cirka fem minuter) med 20 - 30 minuters mellanrum, vilket har visat sig fungera mycket bättre än tentaplugg då man sitter framför boken flera timmar i sträck. Att snabbt titta igenom det nygenomgångna materialet innan rast gör att man minns ännu bättre.

Duktig teknolog!

Att berömma sig själv är faktiskt en jättebra idé i pluggsammanhang. Så fort man har gjort bra ifrån sig – löst ett tal eller förstått ett krångligt samband – kan man ta en paus och belöna sig själv med en kopp kaffe/te eller liknande. Man bör dock inte ta en alltför lång paus, om rasten är längre än femton minuter har man svårare att åter börja koncentrera sig på studierna.

Drugs are bad, m'kay?

På kort sikt kan droger faktiskt öka koncentrationen, men då finns det risk för att man råkar ut för tillståndsberoende inlärning, det vill säga att man måste droga ner sig igen för att kunna minnas det man lärt sig senast man tog droger

Man ska inte plugga när man sover. En hel del forskare anser att oavsett hur morgontrött man än är, är man mycket mer vaken på morgonen än på kvällen, andra anser att det är precis tvärtom för vissa människor. Det är dock klart att man ska försöka hitta en tid då man tänker bäst och utnyttja den till fullo (läs: till att plugga).

Droger anser en del vara en lösning när man känner sig trött. På kort sikt kan droger faktiskt öka koncentrationen, men då finns det risk för att man råkar ut för tillståndsberoende inlärning, det vill säga att man måste droga ner sig igen för att kunna minnas det man lärt sig senast man tog droger. Förutom rent praktiska problem (tyngre droger brukar kosta en hel del och är dessutom olagliga) brukar narkotika ofta medföra att man börjar begrunda stora frågor som världsekologin och livet i universum och glömmer bort hemuppgifterna.

Eliminera störningar

När man pluggar hemma kan det vara svårt att koncentrera sig, orsakerna till det kan vara många. Om man till exempel brukar spela på sin dator blir datorskärmen på skrivbordet ett störande moment när man väl börjar plugga – man börjar tänka på annat så fort man får syn på datorn, vilket sker rätt ofta. Ett sätt att få rätt associationer är att till exempel vända på skärmen eller plocka bort tangentbordet så att man inte ser det. På så sätt signalerar man till hjärnan att nu får du faktiskt skärpa dig.

Man ska försöka eliminera så många störande moment som möjligt. Stolen ska vara bekväm, och det ska inte vara för kallt i rummet (inte för varmt heller, för då somnar man). Stäng av mobiltelefonen, se till att ha dina favoritpennor / suddgummin i närheten och att alla papper och läroböcker finns tillgängliga så att du slipper gå för att hämta dem.

Bakgrundsmusik är ofta (dock inte alltid, detta är individuellt) ett störande moment. Den kan visserligen hjälpa att hålla dig vaken, men då är det nästan bättre att ta oftare pauser och kanske även sänka innetemperaturen något.

En pluggalgoritm

Börja inte plugga direkt när du kommer hem. Du får gärna äta, sova lite, titta på tv, lyssna på musik eller allt av det ovanstående. Efter cirka en timme är det dock dags att komma igång:

Ta bort saker du inte behöver från skrivbordet (eller var du nu tänker sitta).
2 Ta fram alla böcker och anteckningar du kan tänkas använda. Se till att ha papper, pennor och sudd nära till hands.
Stäng gärna av telefonen. Bakgrundsmusik fungerar för vissa människor, det kan dock fungera minst lika bra om det är tyst.

Skumma igenom dina anteckningar (gärna anteckningar från morgonens föreläsning) snabbt. Försök få ett hum om vad det handlar om.
Skriv ner viktiga begrepp.
Läs igenom det hela noggrant från början, gå igenom alla exempel.
Slå upp boken och läs igenom motsvarande kapitel. Gå inte in på detaljer för mycket!
Lös rekommenderade uppgifter. OBS! Titta INTE i facit om du inte har kört fast helt och hållet. Försök alltid lösa uppgiften på egen hand med hjälp av egna anteckningar och boken. Använd ALDRIG lösta exempel som lösningsmallar, tänk i stället själv!
Sitt inte för länge med en uppgift som du inte lyckas förstå! Fråga i stället en övningsasse eller kursare om det nästa dag.
Skriv gärna ner en kort sammanfattning med nyckelbegrepp, som du gått igenom nyss.
Ta en kort paus på högst tio minuter minst en gång per timme (helst varje halvtimme). Efter två-tre sådana pass kan man ta en längre paus.
Cykl, cykl.

Planera

Ett fast pluggschema är jättebra att ha. Om man har för vana att till exempel plugga en timme varje dag mellan klockan sju och åtta på kvällen blir det lättare att komma igång med pluggandet när klockan är sju.

Att planera sina studier är aldrig fel. Om man till exempel delar antalet sidor i boken med antal dagar till tentan kan man få ett ungefärligt hum om hur mycket man måste läsa varje dag.

Plugga inte för mycket

Att plugga för mycket kan rentav försämra inlärningsförmågan! Enligt en undersökning som genomförts vid Harvard bör upp till 20 timmar i veckan gå till något helt annat än studier för att man ska kunna prestera bättre på tentan.

När man väl pluggar ska man däremot vara koncentrerad. Så fort man blir trött eller börjar tänka på annat är det dags att ta en paus. Innan pausen får man gärna repetera det man gått igenom, på så sätt får man både ökad förståelse och bättre självförtroende (man inser förhoppningsvis att man faktiskt har lärt sig något).

Kör du fast på någon uppgift ska du inte sitta och grubbla för länge. Det är mycket bättre att istället fråga en övningsassistent eller kursare nästa dag.

Repetera

Att repetera är väldigt viktigt. Att lösa uppgifter är ännu viktigare. Har du ont om tid är det bättre att gå på räkneuppgifterna än att lära sig härleda satser (med undantag från vissa ämnen med tyngdpunkt på just teorin).

Konsten att skriva tenta

Att tentaplugga natten innan är oftast en dålig idé, som kan löna sig endast om man kan extremt lite om ämnet ifråga. Man ska helst repetera det man redan vet och lägga sig tidigt.

Under själva tentan är det viktigt att läsa igenom uppgiften mycket ordentligt och se till att man inte missförstår den. Då får du mer tid till att lösa uppgifter du kan, dessutom stärks självförtroendet. Kör man fast på någon uppgift ska man alltid fortsätta till nästa. Dessutom kan det ibland vara bra att först svara på alla teorifrågor innan man blir förvirrad och glömmer sina formler.

Sergej
Teckning: Fredrik