Mån att vinna

Lovordad föreställning av Lustspelet Elogen

En vrålsolig vårdag, då sommaren verkligen delade ut flygblad om sin snara ankomst, hade Mån att vinna premiär på Södra Teatern. En duo, måhända dynamisk, mötte i foajén och sålde program. Efter en del laborerande i konsten att få biljetten och skylten på sitsen att visa samma sak (löses antingen medelst förflyttning eller tuschpenna), kunde spexet börja. Just ja, det måste bli mörkt i salongen först så att publiken slipper se sig själv. Mörkt blev det och allas blickar vändes mot scenen. Vad skulle hända? Skulle man titta till höger, vänster eller kanske mitt på? Vilken oerhörd spänning! Själv tittade jag till vänster, men från ett annat håll kom han in, han vars syfte var att värma upp publiken och presentera spexet. Efter en orgie i småvitsar var det så dags. Spexet började!

Nu börjar spexet

På scenen presenterades en för mig helt ny version av Kubakrisen och rymdkapplöpningen. Den var friskt kryddad med greker, svenskor och handrullade kubaner. Pedagogiken måste ha varit fenomenal, för nu minns jag inte längre ett enda ord av min finlandssvenske historielärares version. Tänk så bra med spexrelaterad inlärning! Roliga timmen hela veckan, det vore något för grundskolan att testa. Ja, KTH med för den delen.

Paus

Spexet avbröts mitt i för en paus. Detta fick damen intill att rusa iväg till närmsta vattenklosett, troligen för att badda kinder och panna med kallt vatten. Tänk vad lite spänning och romantik kan ställa till med. Många ägnade pausen till konversation i solskenet, med det fagra inloppet mot Stockholm som fond. Dynamiska duon uppenbarade sig i folkvimlet och krängde återigen program. Inspirerad gav jag mig in på begagnatmarknaden, men den visade sig vara usel. Ingen ville köpa mitt program, trots halva priset. Tur är väl det, för ingen modern teknolog klarar sig väl utan program?

Ryamattor och raketer

Efter första akten förflyttades handlingen från Vita Huset till Kuba, där den av Eros utsände Onassis fick en del damer i publiken att utstöta lite väl glada läten. Tänk att en smilfink, som ser ut att nyligen ha snattat en ryamatta och gömt den innanför skjortan, ska ha sådan inverkan på sin omgivning. Minst sagt orättvist! På Kuba hände mycket, bland annat ett inofficiellt och oplanerat toppmöte i sängkammaren och en hel del spruttibangbang! Det är skoj med raketer, för oavsett om de flyger iväg eller i luften, så sker det med stompa!

Hela Elogen visar sig

På slutet uppenbarade sig två glatt dansande män bak på scen. Hur de skulle passa in i handlingen kändes som ett mysterium. Snart följdes de av fler dansande par, vilket visade sig vara Elogen bakom scen, som nu äntrat den. Det är lätt att glömma hur många fler än skådespelarna som lägger ner en massa arbete för ett spex, men utan dem skulle nog få saker fungera. Att de var många märktes, för snart var scenen fylld. Applåderna dånade och glada tillrop stod som spön i backen. Om spex innebär att publiken ska bli glad, sprattlig och få i sig en och annan finurlighet, var detta ett verkligt lyckat spex! Synd att det tog slut, men jag ser med spänning fram mot vad Elogen ska hitta på härnäst!