Ringström Regerar

Ulf Ringström, universitetslektor i fysik, är sedan många år ett välkänt ansikte för elektroteknologer. Nu ska han snart gå i pension. En epok går i graven.

Vi träffar Ulf en eftermiddag uppe på hans kontor. I den välsorterade bokhyllan står hyllmeter efter hyllmeter, mestadels med fysikböcker och pärmar av olika slag. På skrivbordet ligger ett par orättade tentor. Det blir en del tentor att rätta när man ansvarar för fyra fysikkurser, varav tre på elektro och en på data. Men nu är det alltså slut på det. Kursen i Modern Fysik som går just nu är den sista kursen Ulf håller för elektroteknologer. Den slutgiltiga pensionen sker visserligen inte förrän vid årskiftet men fram till dess kommer han successivt att trappa ned.

1971 anställdes Ulf på KTH som universitetslektor. En tjänst som har inneburit att han bara sysslat med undervisning i sitt arbete, forskning har andra fått hålla på med. Men undervisat har han gjort bra. Efter en tid som som universitetslektor blev han även studierektor på fysikinstitutionen. Ett tag blev det lite mycket att göra med att både vara studierektor och dessutom hålla i fyra fysikkurser. De senaste tre åren har han koncentrerat sig på undervisningen. Under åren har han av Elektrosektionen blivit utnämnd till årets lärare två gånger (1987 och 1999). Att få studenternas uppskattning på detta sätt är något han sätter värde på. Tråkigt nog får denna utmärkelse väldigt lite uppmärksamhet på institutionerna.

Trots att du hållit fysikkurserna så många gånger har du ändå lyckats variera tentor och tentatal som ingen annan. Ingen tenta är den andra lik. Hur har du lyckats med det?

Ja, ur min synvinkel tycker jag inte att det har varit så stor variation på tentorna. Men vi lägger ner många timmar på att fundera ut nya uppgifter och är noga med formuleringarna. Vi försöker alltid få en tenta utan typtal som verkligen testar förståelsen av kursen.

Du har undervisat i många år, men hur började din egen studiebana?

När jag tog studenten i Göteborg ville jag läsa till elektroingenjör. Men min far ville istället att jag skulle bli kemiingenjör. Så som någon sorts kompromiss började jag läsa matematik och fysik i Uppsala istället. Sedan forsatte jag till Stockholm där jag sedemera disputerade. Efter det blev det bland annat ett år på ett universitet i Kanada innan jag slutligen hamnade på KTH.

Vad kommer du sakna mest med KTH?

Det är nog framför allt kontakten med studenterna. Det har varit både roligt och lärorikt att undervisa. Men jag skulle vilja att ni frågade lite mer. Jag skulle vilja ha en korseld av frågor på föreläsningarna. Jag förstår ändå att problemet för er studenter är att tiden inte räcker till för att man ska vara påläst inför varje föreläsning så att man kan ställa många frågor.

Sista frågan: Vad ska du göra när du snart går i pension?

Jag kommer inte försvinna helt från KTH. Även om jag inte kommer att hålla några egna kurser så kommer jag att ha kvar mitt kontor här. Och om det skulle behövas någon gång så har jag lovat att rycka in som lärare. Bland andra intressen som jag vill fortsätta odla finns musik och segling.