Emissionen Nr 4 2001: KTH Utbildning i världsklass?


Något är inte bra!

Något är inte bra. Genomsnittsteknologen behöver tydligen cirka ett år extra för att ta examen. Orsakerna till detta kan ju diskuteras, men jag är övertygad om att huvuddelen av alla som påbörjar sin utbildning vid KTH har för avsikt att klara av den på 4,5 år och inte 5,5 år.

Alla teknologer har förmågan att klara av samtliga kurser med godkända studieresultat. Vi människor har en hjärna med fantastisk förmåga till bland annat inlärning och jag tror inte att de kurser som KTH ger är så komplicerade eller komplexa att en antagen teknolog inte skulle kunna klara av dem om han ville, men det finns tydligen vissa hinder.

Tes: det finns en bot.

Om vi ser till att alla kurser har utbildningsmål och att vi utvärderar genomförda kurser kommer huvuddelen av teknologerna att klara av sin utbildning på 4,5 år. Nu är det säkert någon som tänker att vi har ju utbildningsmål och vi brukar visst utvärdera kurserna. Om så var fallet skulle inte undervisningen inte vara så katastrofalt dålig som den nu ibland är.

... n0llans tio till femton år på teknis ...

Varför finns teknologer?

Det finns åtminstone en gemensam nämnare till att vi teknologer är här och det är att vi vill lära oss så mycket att vi till sist kan ta examen. Det som skiljer en nyantagen teknolog från en utexaminerad civilingenjör är några år och kanske framförallt kunskap.

Vad är kunskap?

Det kan verkligen diskuteras vad kunskap är, men då jag frågat olika människor vad kunskap är för dem så brukar de flesta svara att kunskap är något som de kan använda sig av.

Det är helt uppenbart att kunskap kan anta olika former, tänk bara på:

Det kan vara bra om den som skall formulera utbildningsmål någon gång reflekterat över vad kunskap är.

Varför utbildning

Varför organiserar vi utbildningar när vi verkar kunna lära oss en massa saker utan att gå en utbildning. Till exempel så lär vi ju oss vårt modersmål utan att gå i skolan.

En rimlig förklaring kan väl vara att vi vill på ett effektivt sätt att människor lär sig något.

På en utbildning brukar det förekomma undervisning.

Lära in eller ut?

Kan man säga att någon som deltagit i undervisning lärt sig något? Innan vi kan svara på detta måste vi försöka definiera undervisning och inlärning.

Om man accepterar detta inser man att den enda som kan lära någon någonting alls är hon själv. Vad skall man då göra för att skapa goda förutsättningar för att någon skall lära sig något?

Det finns massor av utbildningsmetoder för en lärare att välja mellan och det som kan vara avgörande för vilken metod han väljer är:

Det finns dock en sak som han inte skall göra, det största hindret för inlärning. Om man verkligen vill försvåra inlärningen för någon skall man se till att inte tala om för honom vad han skall lära sig, det vill säga inte tala om vad målet med utbildningen är.

Låt mig ta ett exempel:

Du skall lägga ett stort pussel, du gillar att lägga pussel. Vad är det första du vill ha reda på? Du vill ju se en bild på hur pusslet skall se ut när det är klart! Men det får du inte, dessutom får du bara en bit i taget. Du inser då att det här pusslet kommer det att bli svårt att lägga och inte speciellt roligt heller. Jämför detta med en kurs eller en föreläsning där du inte har en aning om vad den kommer att leda till.

Man kan ganska enkelt ytterligare försvåra inlärning och det genom att inte tala om varför du skall lära dig något, alltså syftet med utbildningen.

Tänk dig själv att du vet att om en kort stund kommer du att ha användning av en kunskap, till exempel en sifferkod eller hur du hanterar en maskin. Du kommer att lyckas dra igång den mentala processen inlärning. Men om du skall lära dig hantera en oljepanna men inte förstår när du skall använda dig av den kunskapen så kommer det antagligen att gå trögare.

Målinriktad utbildning

Utbildningsmål

För att ett mål skall vara användbart måste det vara mätbart eller åtminstone bedömningsbart och känt av alla. Utbildningsmålet är den viktigaste styrningen för den kursansvarige och om han har lyckats göra det känt för teknologen så har undervisningen redan börjat.

Konsekvenser av otydliga mål

Men det funkar ju, eller?

Det finns ett fåtal lärare som bryter ned de flummiga utbildningsmålen så att vi vet vad vi skall lära oss och där är det inte något problem. Ett exempel är årets lärare på KTH Nicholas Apazidis. Jag har aldrig träffat honom men i en intervju i Osqledaren berättar han om sitt pedagogiska trick: Man måste se till att man själv vet vad som är det viktigaste med dagens föreläsning, sedan formulera det på ett bra sätt. Det är i de kurser där man inte lyckas förklara vad som är viktigast, alltså inte lyckas göra klart för sig vad som är målet med det man håller på med, som det blir problem.

Hur blir det bättre?

Man utvärderar. Vad är syftet med en utvärdering? Om den genomförs efter kursen som oftast sker nu kan den bara få en summerande karaktär, vad var bra, vad var dåligt. Men då är det för sent att göra några förändringar!

En utvärdering av en kurs måste ske innan den är slut. Den som organiserar utvärderingen är självklart den som är ansvarig för utbildningen, den kursansvarige, det är han som är utbildningsproffset i sammanhanget, till sin hjälp har han naturligtvis kursnämnden. Teknologens del i det hela är att ge feedback, utvärdering är bara en organiserad form av feedback. Observera att utbildningsmål är en förutsättning för att genomföra en utvärdering, om man inte känner verksamhetens mål och syfte hur skall man då kunna ge konstruktiva förslag på förbättringar?

Resultat av utvärdering

De positiva effekterna av fungerande utvärderingar som hela tiden förbättrar undervisningen är många, några kan vara:

Avslutning

Jag är mycket förvånad över att undervisningen här på KTH varit så bristfällig, det skall nämnas att när det gäller ämneskunskaper har jag inte någon gång stött på en lärare eller assistent som inte kunnat ge svar på en fråga, men det finns oerhörda pedagogiska brister som framför allt visar sig i bristen på utbildningsmål och frånvaron av utvärderingar.

Alla kan bli bättre utbildare och alla utbildningar kan förbättras. Feedback är en effektiv metod att påverka en utbildare eller utbildning i positiv riktning, men endast en gång har jag varit med om att en lärare självmant delat ut en utvärderingsblankett.

Det går att komma tillrätta med de här bristerna, det är bara att se över utbildningsmålen i kurserna och formulera vad man verkligen vill att en kurs skall ge och därefter planera och genomföra undervisning som leder mot utbildningsmålen.

För att kontrollera att undervisning verkligen skapar förutsättningar för inlärning bör institutionerna dessutom fundera hur man på ett lämpligt sätt utvärderar den. Vi teknologer ställer gärna upp så gott vi kan för att förbättra vår utbildning, varje program har en organiserad studienämnd. Nu krävs lite engagemang och avsättande av resurser från skolans sida för att genomföra det också.

Dan Skogström e99


Emissionen är Konglig Elektrosektionens tidning vid KTH.

Valid

W3C html, W3C css, WAI aaa.