Emissionen Nr 3 2001: Lite Smusk, lite Skalett, lite Naket
Än en gång har studentmusikhimmelns ljusstarkaste stjärna för ett ögonblivk visat sin fagra glans
En förhållandevis varm fredagkväll i slutet på mars var det återigen dags för smusks årliga quonsert. Den här gången var det speciellt roligt då smusks alldeles egen balett Skaletten firade 35års jubileum.
Publiken bjöds på en sprudlande förseställning med både stil, finess och ett och annat skämt i det moraliskt försvarbaras gränstrakter. Som brukligt är var föreställningen indelad i ett antal olika framträdanden, de ena bättre än det ena bättre än det andra.
Skaletten presenterade bland annat en sammanfattning av de tidigare årens framträdande. Att lyckas få in 35 års verksamhet under en enda låt är imponerande i sig, att det sedan dessutom blev både smakfullt och njutbart en stor bedrift. Vidare under föreställningen bjöds det på sång från orkesterns sångare och sångerskor. Ett antal spektakulära sketcher framfördes också till publikens jubel. Bara en sån sak som hur man fick in två relativt oklädda personer i ett kylskåp förvirrar ännu.
Fler solon framfördes men, huruvida dessa var inövade i förväg eller spontana kunde dock ingen av emissionens utsända avgöra.
Ett synnerligen oväntat inslag under kvällen var då smusks egen dokusåpa gick av stapeln. Publiken gavs möjligt att förbättra föreställningen genom att rösta ut den orkestermedlem de favoriserade minst.
Offret för kvällens omröstning blev altsaxofonisten Lasse
Larba
Badlund, som fick tillbringa finalen ensam vid
scenkanten.
Som extranummer, efter det att publiken skanderat Mera
smusk
ett antal gånger, framfördes ytterligare två låtar: Work
Baby Work
och Tarzan of Harlem
, samt en reseberättelse från ett
soligt land a capella av hela orkestern.