SkalärQuonsair

Lite då och då dyker SMusK upp ur det fördolda för att presentera en, enligt traditionen, formidabel quonsair! Här kommer den!

Efter diverse felåkning, Det borde ju vara i Solna så grönröd och fin som den stationen är, hittar vi Gamla filmstaden. SMusK har skyltat från tunnelbanan men sista biten går vi efter ljudet.

Konsertlokalens bekvämlighet och utrustning för publik och artister påminner om kårhusmatsalen fast tvärtom. Publiken är tilldelade en fin åskådarläktare med röda plychfåtöljer i rader. Som på bio. Muskikerans scen består av lastpallar i konstfull uppbyggnad. Skaletten får hålla till godo med golvet.

Koncerten

SMusK spelar lika bra som deras utstyrslar är gräsliga. Det är en salig rödgrön och grönröd röra men det låter bra. Baletten skaletten låter inte så mycket men ser desto mer ut. Vi bjuds på ett flertal sång och dansnummer. SMusKs eminenta vokalissa Åsa sjunger med glöd i ögonen. Evert sjunger Johnny Pärlas gamla hit På havet. Som mellanspel serveras sketsher och reklaminslag. Vi får även se en livs levande Tubadomptör. Tuban är också instrumentet i den föreläsning om sväng som vi delges. Publiken bidrar även i en mycket långdragen sketsh på temat i vilket land... frågar någon på scen:

- Var borstar man tänderna oftast? En mycket ung röst ur publiken ropar till svar:

- I badrummet!

Tunnelbaneköret

Eter konserten slut kan de som vill köpa ett tunnelbanekit för resan till festlokalen. Detta kostar 30 pix och består av två flaskor öl i brun påse. I samlad tropp går vi så till tunnelbanestationen för att ta tåget. Vi ska få ett alldeles eget abonnerat tåg. I väntan på detta spelar en liten del av SMusK perrongmusik. Genast skyndar två vakter till. Det är förbjudet att ha trevligt i tunnelbanan. Efter en lång diskution med trummisen avlägsnar sig vakterna en liten bit från orkestern. Trummisen ställer sig upp i sin fulla längd och uppmanar alla att hålla sig lång ifrån perrongen ... ? Ska vara spåret. Han pekar mot golvet fraför rulltrapporna och instruerar. Dansen sker här. Efter ett par vanliga tåg kommer så vårt och vi kliver på.

Snabbt bildas två små orkestrar i vagnens båda ändar av diverse kårorkestermusiker. För första gången skymtas den pytttepyttelilla trumpet som Kårsdraget har. Färden går mot Kista och vi gissar vilt. Blir det Electrum eller? Tåget åker till slutstationen och stannar en stund för att sedan åter vända mot staden. Vi passar på att ta oss en svängom till den muntra musiken. Vid stationerna vinkar vi åt väntande resenärer som ser lite förvånade ut. Förvånade blir vi också när tunnelbanan stannar igen – i Näckrosen.

Sittningen

Väl tillbaks vid gamla filmstaden fick vi åtnjuta fördrink, fortsatt jammande och allmänt mingel.

När det så var dags att sitta till bords kom en positiv överraskning i form av själva maten. När studentorkestrar har fest får man i allmänhet vara beredd på att stå ut med vilken smörja som helst. Så ej i detta fallet. Här var det i stället fråga om ypperlig mat och klanderfri servering.

Naturligtvis var det gott om gäster från andra orkestrar på festen, och de var alla lika ivriga att överösa SMusK med allehanda gåvor. Bland de som begärde ordet – eller i alla fall reste sig upp och talade – märktes PQ, Osquar Mutter, Kårsdraget och Merqblecket.

Efterkör

Efterköret gick naturligtvis på levande såväl som inspelad SMusKmusik och allmänt irrjammande till långt in på morgonen. Ypperligt att dansa till...