Vem vill egentligen få oväntat besök? Är inte dessa mycket överskattade? Speciellt i dessa tider då man inte riktigt vet vem eller vad som kommer att kliva genom dörren. Barrikera er medmänniskor! Inbjudningarna är redan skickade!!
Vem var det som vaknade en Måndag morgon med en
hisnande känsla i magtrakten och insåg att man skulle lämna in en
färdig artikel innan klockan tre? Inga kommentarer! En timme innan
deadline var den klar. Jag ska inte tråka er med fakta om
satelliter som var mitt självvalda ämne men det finns lite roliga
detaljer runtomkring. Nog finns det någon därute som har hört
talas om SETI – Search for Extra Terrestrial
Intelligence? Detta är ett internationellt projekt med syfte att
lyssna på rymden och höra ifall det kommer in några extra
intressanta signaler. Det är väl en sak att passivt lyssna på vad
våra grannar har att säga men när det kommer till att skicka ut
saker då blir jag lite mer tveksam. Det finns en rymdsond vid
namn Voyager I som skickades ut för ett antal år sedan. Syftet
var att samla in information längs vägen och sedan låta den
försvinna utom synhåll. Just på grund av denna lilla men ack så
viktiga detalj utrustade man även Voyager I med information om
människan. Det känner alla säkert till. Bilder på hur vi är
konstruerade och några John Lennonlåtar som säkert ställer utom
allt rimligt tvivet att vi är fredligt sinnade. En vän till mig
förklarade att denna Voyager I alldeles snart kommer att försvinna
utom räckhåll för våra ögon och öron. Just nu tar det åtta timmar
för signaler att komma fram till oss. Åtta timmar! Det ger
onekligen en känsla av avstånd när man betänker det faktum att man
kan studsa en signal mot månen och få tillbaka den på någon
sekund. Det är bara det att jag inte kan låta bli att känna en
viss tveksamhet och jag erkänner, även rädsla, inför detta, nu
oåterkalleliga äventyr. Jag menar, varför väcka den björn som
sover? Varför så skeptisk i just denna fråga kan man undra? Jag
vet inte men ponera att Voyager stöter på någon slags civilisation
längs vägen. Ifall det är en högt utvecklad civilisation så
kanske de har möjligheten att komma förbi på en kopp kaffe. Fint!
Då återstår bara den lilla pikanta frågan huruvida de är fredliga
eller ej. Den cyniska inställning som jag får när jag tänker på
detta kan säkert spåras till för mycket tittande på V
i
unga år och på senare tid Independence Day
. Störst åverkan
har nog Alien-filmerna haft på mig och jag skyller allt på dem.
Dock kan man ju bara kasta ett öga på den mänskliga
civilisationens historia för att konstatera att en överlägsen
civilisation oftast söker få kontroll över en mindre utvecklad
sådan. Visst, det är den mänskliga historien kan man
replikera med. Är det då inte möjligt att själva kärnan i Darwins
teorier kan appliceras på universum och det eventuella –
enligt mig helt säkra – livet i det? En liten liknelse vore
kanske på sin plats. Tänk om det en dag upptäcktes att det
verkligen finns tomtar i skogen? (Det är nu jag blir fråntagen
fortsatta uppdrag som kåseus.) De lever djupt nere i marken i sina
hus med sina familjer och har så gjort i decennier utan vår
vetskap. Kommer vi att lämna dem ifred? Undertecknad tror inte
det. På samma sätt tror jag inte att vi skulle lämna en upptäckt
underlägsen civilisation på en närbelägen planet med ofantliga,
lämpliga naturresurser som t ex råolja, ifred heller. Dessvärre.
Sådan är den mänskliga naturen. Vi har våra goda och onda sidor.
Det vi har som är värdefullt ifall vi nu råkar illa ut är i alla
fall vår humor. En ytterst viktig egenskap. Dock, för vår
fortsatta överlevnad hoppas jag verkligen att jag slipper yttra
följande ord i en nära framtid: Vad var det jag sa! :-/