Emissionen Nr 3 1998: Åboresa 2
Japp, då har vi varit iväg igen. Iväg på ännu en flykt undan vardagen, ut på Östersjöns grå massa.
Åbo 2 gick av stapeln torsdagen den 19:e mars. Efter den lyckade Åbo 1:an var intresset större denna gång och vi lyckades få ihop 35 personer. Då torsdagen närmade sig och reseledarna, varav undertecknade var en av dem, hade varit tvungna att boka en hytt extra på grund av det stora intresset, kom den stora chocken.
Silja Line godkände inte våra deltagarlistor på grund av att det var några som inte var fyllda 20 år. Efter flera samtal med Silja Line sade deras säkerhetschef fortfarande nej. Panik!! Vi slet vårt hår. Vad skulle vi göra nu?
Det hela slutade med att vi bokade av en hytt eftersom några hoppade av resan.
Sedan beslutades det att de som inte var fyllda 20 år skulle chansa på att komma ombord genom att köpa enkelbiljett till Åbo. Det är nämligen 18 årsgräns för enkel resa.
Så var torsdagen där och alla, nästan i alla fall, infann sig på Siljaterminalen i Värtahamnen. Efter massa strul med att ändra i deltagarlistorna fick alla ut sina blijetter och tilldelades en hytt. Så började vi att gå ombord.
Dock saknades fortfarande två personer, Louise med kompis, så det var till att stå och vänta för oss reseledare. Klockan närmade sig 19:50 och det började bli lite nervöst med tanke på att båten skulle avgå 20:00. Då ringer Louise, och meddelar att hennes kompis inte dykt upp, men att hon är på väg.
Stressen ökade lite extra genom att Jonas glömt sin plånbok i bilen hos sina syskon som skjutsat honom till båten. De befann sig ungefär vid Danderyd och skulle försöka att hinna innan båten skulle gå.
Klockan blev 19:55. Fortfarande ingen Louise eller plånbok. 19:56, Louise kommer instormande med andan tappad någonstans på vägen. Vi skyndar oss för att gå ombord, då kommer Jonas lillebror med plånoboken. De hade kört från Danderyd till Värtahamnen på under tio minuter!
Så varför stressa, vi hade ju trots allt nästan två minuter till godo. Äntligen ombord. Flera av oss skulle behövt en rejäl whiskey. Alla installerade sig i hytterna. Sedan följde kryssnigen mer eller mindre det ordinare schemat: tax-free, groggvirke, hyttfest, fun-fun disco.
Kan tilläggas att mogendansen med bugg, foxtrot och vals var en höjdare samt att karaoken inte lät bättre denna gång. Det framfördes höjdarlåtar som Dover-Calais, Stop in the name of love (se bild).
Dagen efter ägnades åt rekreation i största allmänhet. Bland annat spelade en liten grupp Korpa, med långt rullande r. En form av bingo, tack och lov utan Loket. Så kryssningen hade allt vad en kryssning skall ha. Här finns utrymme även för egna tolkningar.
Skall slutligen tillägga att denna gång klarade sig alla från att få ont i baken...
Eder ena kryssningsledare