Emissionen Nr 2 1998: Knivigt
Till detta nummer av Emissionen inkom en insändare som
propagerade mot dödsstraff. Frågan redaktionen då fick ta
ställning till var: Skall denna artikel med i tidningen eller
inte?
.
Frågan om dödsstraffets vara eller icke vara är otvivelaktigt en politisk sådan. Man kan vrida och vända på detta och hävda att det är en humanistisk och medmänsklig fråga. Ingen kan väl dock förneka att dödsstraffets vara eller icke vara hör den allmänna samhällsdebatten till. Detta gör att den, i vår mening, är politisk.
Då dyker nästa fråga upp. Skall Emissionen befatta sig med sådana frågor? Är Emissionen rätt forum för en allmänpolitisk debatt? Om artikeln om dödsstraff tas in, öppnas möjligheterna för detta.
Emissionen skall INTE skall vara en tidning med en politisk profil. I så fall måste alla politiska inriktningar få komma till tals. Detta inkluderar den typen av sammanslutningar vars framträdande på ett nordsvenskt universitet förorsakade en doktorands avstängning. I det fallet rörde det sig om en nynazistisk förening. Det kan här vara på sin plats att tillägga att pressmeddelanden från sådana organisationer tidigare (under 1995) har refuserats av Emissionen. Detta med samma motivering: Emissionen är inget allmänpolitiskt forum.
Huruvida de åsikter som framförs är rumsrena
eller ej
är inte relevant. Det finns också exempel på politiska åsikter
som under en tid varit helt OK
för att senare bli
definitivt icke rumsrena
. Ett näraliggande exempel är den
hållning Sverige och dess regering och riksdag hade gentemot
Nazityskland under 1940-talet.
Skall Emissionen då hålla sig helt utanför politiken? Det skulle ju i så fall innebära att Emissionen inte kan ta upp exempelvis en förestående ändring av studiemedelssystemet eller mycket bittra inlägg i debatten kring ev. ny rektor. Det finns dock en fundamental skillnad mellan denna fråga och den om dödsstraffet. Frågan om studiemedel berör teknologerna på ett mycket påtagligt och handfast sätt. Dödsstraff, hur obehagligt det än må vara, drabbar förhoppningsvis inte teknologer i Sverige. Om det vore dödsstraff för att komma för sent till föreläsningar vore saken i ett helt annat läge.
Slutsatsen av de senaste tre styckena blir: Emissionen skall
hålla sig utanför den allmänna samhällsdebatten så långt det går.
Dock skall E-teknologernas intressen bevakas. Detta stämmer
ganska väl överens med Elektrosektionens stadga, som säger att:
Emissionens syfte är att sprida information till, och förnöja,
sektionens medlemmar, samt att övervaka och dokumentera sektionens
myndigheters, utskotts, råds och funktionärers
verksamhet.
information?
Man skulle ju här kunna anse att artikeln om dödsstraff passar
in under sprida information till
. Vi anser dock att det
informativa innehållet i artikeln inte uppväger det avsteg från
Emissionens icke-politiska syfte som då skulle bli nödvändigt.
Informationen bör ju i första hand vara av sådan art som rör
sektionens medlemmar på ett mer direkt sätt än allmänpolitiska
förhållanden i länder som fortfarande tillämpar dödsstraff,
exempelvis hur det nya studiemedelssystemet kommer att se ut eller
huruvida Valhallagrillen kommer att dra in studentrabatten.
Man kan mycket väl likna Emissionen vid en facktidning som,
när det gäller politiska artiklar, endast tar upp, som det står
att läsa i senaste osqledaren, nationella studeranderelevanta
politiska frågor
.
Jag misstänker att det vore tämligen svårt att få
facktidningen Dagens IT att publicera en artikel med rubriken
Avskaffa dödsstraffet
eller Stoppa tillverkningen av flytande
personminor
.
Vi anser alltså att Emissionen är en facktidning med fokus på Elektro, KTH, och dess invånare.
Vi vill med denna artikel på intet sätt propagera för eller emot dödsstraff. Vi vill bara motivera varför artikeln inte togs med. Vi vill samtidigt uppmuntra artikelskribenten att skicka in sin artikel till tidningar som DN eller Svenska Dagbladet, vilkas uppgift, bland annat, är att vara ett forum för en allmänpolitisk debatt inom läsekretsen.
Med Icke-politiska Hälsningar,