Emissionen Nr 1 1996: Man kan ju undra...


Kvinnan – finns hon?

Mysterierna kring kvinnan är många. Historier berättas om kvinnor i all världens länder, och har berättats sedan urminnes tider. Icke desto mindre är frågetecknen lika många idag, som de var vid tiden för Jesu Kristi födelse.

Den främsta frågan en E-teknolog ställer sig är: Hur ser kvinnan ut? Svaret på det spörsmålet illustreras nedan.

Var finner man då dessa kvinnor?

Ja, detta är en frågeställning lika svår som någon att besvara. Men ryktet säger att det skall finnas en oas, på det annars så uttorkade Öfvre Östermalm, i form av Kongl. Kemisektionen. Läsaren får själv utröna huruvida det skulle vara en hägring eller ej.

Lyckligtvis är vi ju i allmänhet inte bundna till norra delen av Valhallavägen, varför vi kanske i mer omfattad utsträckning borde söka lyckan i det så kallade Ståkkhålms Sitty. Där finns nämligen, enligt sägnen, kvinnor från såväl Lyxele i norr som Väcksjö i söder. Detta faktum har ej heller gått förbi Stockholms gatukontor, vilka anställt en handfull av dessa för nattarbete. Mestadels är dessa kvinnor stationerade å Malmskillnadsgatan, där de kan hyras för en ansenlig summa pengar. Den största delen av betalningen lär visst utgöras av OB-tillägg. Huruvida dessa kvinnor tycker att det verkligen är obekvämt eller ej, låter vi vara osagt.

Den genomsnittlige teknologen är ju dock, som bekant, inte alltid vid så god kassa, att utgifter av sådan kaliber kan komma i fråga. Man kan då istället utnyttja någon av de många utlåningsställen som uppförts i innerstaden. För att nämna några bland otaliga exempel, finns Risch, Däjli Njos och Kållasch. Utlåningsförfarandet är analogt med bibliotekets. Man lånar ett objekt och återlämnar det senare. Ofta får man redan vid entrén till stället en stämpel, som visar sista återlämningsdagen.

Vad är då kvinnor bra till?

Redan i tidernas begynnelse kom människan (mannen naturligtvis) underfund med kvinnan såsom arbetskraft och tog då sin rätt och använde kvinnan såsom arbetsredskap. Då nu mannen erbjöds ett större mått av den fria tiden, behövdes något att förströ mannen med. Vad vore då naturligare än att utnyttja kvinnan även för dessa syften. Men frågan förblev obesvarad. Till dags dato har ingen kunnat ge ett bra svar på vad kvinnor är bra till. Möjligtvis skulle man kunna se kvinnan som en slags trofé, som mannen söker erövra, och på så sätt stärka sitt självförtroende. Kvinnan skulle alltså vara ett slags fjäder i hatten för mannen, en statussymbol likt familjefaderns Saab Turbo eller 18-åringens taskigt lackerade Skoda. Enligt mitt tycke är det bästa med kvinnan att man kan skratta åt henne utan att på något sätt känna samvetskval eller dylika känslor. Det är viktigt att komma ihåg när man skämtar om kvinnor, att de inte är en minoritet, att de inte släpades från en kontinent till en annan med bojor runt fötterna, (konstiga skor kanske, men inte bojor) samt att Hitler inte skyllde på dem, för att Tyskland förlorade första världskriget. Därför är det tillåtet att göra sig lustig över dem när som helst.

Ibland drabbas man i sin ivriga jakt på kvinnor av vissa smärre problem. Man kan till exempel hamna i situationer, där man måste välja ut en av flera möjliga objekt. I dessa situationer har man alltid attraktionskoefficienten @ att gå efter, som tumregel för att göra ett lyckat val. Se vidstående bild.

Tag måttet L1. Kvadrera det. Dividera med måttet L2. Slutligen multiplicerar vi detta med exponenten -|L3-90 cm|. Vi får alltså det slutliga uttrycket för @ till Ju högre @-värde desto attraktivare kvinna. Enkelt, eller hur! Man ser följaktligen, att den gamla klyschan att kvinnans attraktionsförmåga sitter i brösten bara är en tredjedel av sanningen.

Varför hamnar man så frekvent i dessa prekära situationer? frågar man sig i sitt stilla sinne. Skälet till detta är att kvinnan är ett flockdjur, som i mindre grupper, tillsammans framåt skymningen ger sig ut i storstadsdjungeln. Dessa små flockar är av olika storlek. Ungdjursflockarna består oftast av tre individer, medan de något äldre föredrar att bli jagade parvis. Men de är inga rovdjur, vilket man skulle kunna förmoda. Nej, de är som savannens gaseller, ett djur som bara väntar på att bli slagen av ett stort, muskulöst lejon. Stolta blir de inför sina själsfränder, när de lyckats bli fällda av ett lejon, tidigare än sina kamrater. Det är beklämmande att inse att de inte vet om, att lejon enbart attackerar svaga och sjuka djur.

Slutligen följer här några grundläggande sanningar om kvinnan.

Kvinnor har ett särskilt sinnesorgan som uppfattar känslor, på ungefär samma sätt som våra ögon uppfattar ljus och våra öron uppfattar ljud. Därför är de kapabla att uppfatta exempelvis skuldkänslor eller avund på samma sätt som vi kan uppfatta en enorm explosion.

Hur intelligent en kvinna än är, vill hon hellre ha ett diamanthalsband än en bok.

En kvinna kan tillbringa åtta timmar hos hårfrisörskan tillsammans med sex väninnor och ändå anklaga dig för att du bryr dig mer om dina vänner än henne, när du tillbringat två timmar med dina vänner en lördag.

Kvinnor tror att uppfostra barn är svårare än att konstruera en säker bridreaktor utan avfallsproblem för under 100 MKr på sex månader.

När en man är intresserad av en kvinnas kropp, anklagar hon honom för att bara vara intresserad av hennes kropp, och när han inte är intresserad av hennes kropp, anklagar hon honom för att vara intresserad av någon annans kropp.

Trots jämställdhet, likalön samt kroppens och själens frigörelse kan kvinnor fortfarande inte göra följande.

Ett viktigt steg på vägen mot att förstå kvinnor, är att lära sig förstå deras språk. Här följer en kort parlör.

Slutligen vill jag uppmana er alla: Gift er aldrig med en kvinna! Min farfar gjorde detta misstag. Han dog.

Jonas, Emissionen 2/87
Textbehandling: Rasmus
Bild: Mattis & Arkivet


Emissionen är Konglig Elektrosektionens tidning vid KTH.

Valid

W3C html, W3C css, WAI aaa.