Emissionen Nr 6 1995: Ord för Ord
Ni som var på den helt otroligt roliga n0llegasquen vet om att vi nyligen har bildat union med våra vänner och kollegor i Trondheim, Norge. Detta nya samarbete kommer du i allra högsta grad kunna vara med och forma. Vi hoppas på täta resor mellan de båda vackra städerna.
Välkomna alla ettor! Det är verkligen enormt roligt att se alla nya e-teknologer myllra i datorsalar och i Tolvan. Jag hoppas att ni alla trivs och jag är övertygad om att jag kan säga att vi, dvs alla funktionärer och andra engagerade, gör allt för att ni ska trivas.
Jag ska börja med att presentera mig själv: Jag heter Magnus Almqvist och är en gammal e92:a. Jag är som ni säkert förstått ordförande vid Kongl. Elektrosektionen. Det innebär kort att jag leder styrelsens arbete och försöker hålla koll på allt som händer. Kontakta mig gärna så ska jag försöka räta ut alla era frågetecken kring sektionen och dess organisation.
Sex stycken i sektionens styrelse åkte upp till Trondheim inför deras motsvarande n0llegasque. Där överlämnade vi ett unionsfördrag med ett väldigt enkelt syfte: att vi ska umgås mer med varandra. Vi motiverade unionen med de numera klassiska orden att delad glädje är dubbel glädje, medan delad skuld är halv skuld! Norrmännen köpte detta koncept, och unionsfördraget skrevs under på scenen till alla närvarandes stora glädje!
Tre av oss, däribland jag, gick sedan igenom deras sista n0llningsprocedur, för att på detta sätt visa vårt äkta och seriösa syfte med unionen. Naturligtvis blev vi samtidigt bröder och en syster i sct Ω brödraskapet!
Denna sista n0llningsprocedur var mycket svår och smärtsam. Jag fick ta i hand med en svartklädd herre med huva som hade två kraftiga kopparelektroder i handen. Dessa båda var kopplade till en gammal tysk (!) fälttelefon, som någon hade den omåtliga fräckheten att veva på. Resultatet blev att elektronerna icke särskilt långsamt välla fram genom min hand. Nåväl. Nu är jag en broder. Naturligtvis fick de tre delegater som sct W brödraskapet skickat gå på vår matta. De fann den dock något tam.
Ät en vaniljmunk och var glad!
Magnus Almqvist