Emissionen Nr 2 1995


Arthur C. Clarke: En framtidsvisionär

På den vackra, varma och gröna ön Sri Lanka mötte Emissionens speciellt för tillfället utsända den världsberömde science-fiction författaren, vetenskapsmannen och framtidsvisionären Arthur C. Clarke.

För de flesta är Arthur C. Clarke nog mest känd för sitt bidrag till filmen 2001: Ett rymdäventyr, där han tillsammans med Stanley Kubrik skrev det Oscarsnominerade manuset. På Discovery-kanalen leder han programmet Arthur C. Clarke's Mysterious Worlds. Annars har han skrivit mer än 50 böcker och många noveller. Många av hans böcker beskriver en positiv vision av en framtida värld som är vetenskapligt förankrad.

[Bild]

Bilder från filmen 2001: Ett rymdäventyr från 1969, där Arthur C. Clarke skrev manuset tillsammans med regissören Stanley Kubrik

Den mystiska monoliten TMA-1 som har grävts fram på månen. Ett föremål som tros ha lämnats där av någon främmande intelligens för tusentals år sedan.

Geostationära satellitens fader

Arthur Charles Clarke, född 1917, har en vetenskaplig bakgrund och anses efter att publicerat en artikel 1945 vara den geostationära telekommunikationssatellitens fader.

Mötet

Med allt detta i tankarna kändes det lite pirrigt då vi steg in i hans arbetsrum där så många av hans alster sett dagens ljus. Bakom ett stort arbetsbord satt han, vid en Compaq 486 4/66.

Det visade sig omedelbart att Clarke är oerhört trevlig som person trots vad man kan förvänta sig av en så pass världsberömd person.

Då vi just satt oss ner, utropar Clarke Min vakthund är i rummet. Sitt still, annars anfaller den. Efter att vridit på nacken i ultra rapid och upptäckt den cirka femton centimeter höga hunden, inser vi att Clarke skrattar gott. Isen var bruten.

Vi berättade att vi studerar Elektroteknik vid KTH, varpå han utbrast: Oh, Microwatts or megawatts? Stolt berättar Clark sedan att han förra året blev nominerad till Nobels fredspris, men att han avböjde nomineringen.

Då Clarke har placerat sig på en ganska avlägsen plats använder han sig av modern teknik för att krympa avstånden mellan sig själv och omvärlden. Under produktionen av filmen 2010 - från 1984 - blev Clarke uppmärksammad då han och regissören Peter Hyams arbetade så nära varandra och ändå så långt bort, genom att skicka datafiler via modem. Idag använder Clarke ofta bildtelefon när han pratar med folk jorden runt och i hans senaste bok - The snows on Mount Olympus - har han visat hur man kan göra planeten Mars beboelig för människor med simuleringar utförda på sin dator. Han har dock inte kopplat upp sig på internet då han tror han då kommer att försvinna.

Jurij och Neil

På samma sätt som vårt badrum hade mer djurarter än vissa djurparker, hade Arthur C. Clarkes rum fler intressanta föremål än många museer. Väggarna var fyllda med signerade porträtt av honom tillsammans med de flesta värda att nämnas bland de som bidragit till utforskningen av rymden. Bakom skrivbordet stod en stor bokhylla fylld med Clarke's böcker på diverse olika språk.

Mot mitten av vårt möte bad Clarke mig hämta en bok från en av bokhyllorna. Jag förstod inte precis vilken bok det var han ville jag skulle ta fram, så jag sträckte mig efter den snyggaste boken i på hyllan. Nej, den bredvid, en sliten bok som påminner om en gammal och mycket välläst Wahlströmspocket. Vad står det här frågar Clarke och jag får en déjà vu upplevelse från ett gammalt tyska glosförhör på högstadiet. Kosmos lyckas jag tyda från de kyrilliska bokstäverna på framsidan. När jag ser den otydliga autografen inuti boken, inser jag att den bara kan vara från en person, Jurij Gagarin. Clarke visade även en signerad bok av Neil Armstrong, den förste mannen på månen, komplett med en liten månsten i plastpåse.

Sri Lanka

På ena väggen satt det bilder från när Clarke medverkade i en Sri Lankesisk film, som var väldigt populär när den kom ut. Han spelade en brittisk guvernör, men syntes bara i mindre än tio minuter. Clarke tyckte det var mycket roligt att få vara med.

Clarke kom till Sri Lanka 1956 för att skriva en bok om dykning. Tre månader på ön sydost om Indien gjorde att han slutligen flyttade dit för gott. Idag bor han tillsammans med en av Sri Lankas mest kända dykare - Hector Ekanayake - och hans familj. I en artikel i The New York Times förklarar Arthur C. Clarke varför han flyttade till Sri Lanka för nästan 40 år sedan. Han ville väldigt gärna få den lugn och ro han aldrig skulle ha fått i sitt hemland England eller USA. Hade jag bott i New York eller London, hade jag blivit uppäten levande. Här i Sri Lanka kan jag kontrollera saker och ting bättre. Här behöver jag inte fångas in av en hektisk livsstil.

Hot mot jorden

En av Clarkes nyare böcker - Guds hammare, från 1992 - handlar om hur en asteroid håller på att slå ned på jorden. Filmen Meteor från 1979 behandlar samma scenario och ledde till att det bildades en projektgrupp i USA för att kunna förebygga en sådan katastrof. Clarke berättade glatt att den projektgruppen har bytt namn till Spaceguard för att hedra honom och Guds hammare. Denna bok blev väldigt aktuell i höstas då kometen Shoemaker-Levy 9 slog ned på planeten Jupiter och skapade en global katastrof. Clarke berättade att Steven Spielberg samarbetar med honom för att producera en film baserad på boken Guds hammare. På ett fax till Clarke om projektet, skrev Spielberg Du har varit en inspirationskälla för mig under hela mitt kreativa liv.

På sätt och vis har Arthur C. Clarke på ett personligt sätt förverkligat de planer och idéer han tänkt ut i sina böcker, där mänskligheten hela tiden strävar efter sätt att leda utvecklingen mot nya världar. Clarke har sagt: Jag är trött på saker man inte kan lösa på ett eller annat sätt. Jag är ingen drömmare och har aldrig varit det. Jag ser mig själv som någon som ser på vetenskapliga saker och ställer frågan Vad kan det här leda till? Hur kan vi använda det här för att förbättra världen? Jag hoppas att jag på något litet sätt har hjälp utvecklingen en bit på traven.

Christian Jansson (Intervju och artikel) <cjansson@e.kth.se>
Olof Lindqvist (Intervju, artikel och WWW-sida) <e92_oli@e.kth.se>

Tack till:
André Heinonen
Rasmus Kaj
Stellan Lagerström
Ulf Wallentin

och självklart Arthur C. Clarke.



Emissionen är Konglig Elektrosektionens tidning vid KTH.

Valid

W3C html, W3C css, WAI aaa.