Rosa på bal

Tänk att jag dansar med Andersson, lilla jag
lilla jag, med Fritiof Andersson!
Tänk att bli uppbjuden av en sån
populär person!
Tänk vilket underbart liv de' Ni för!
Säj mej hur känns det att vara charmör,
sjöman och cowboy, musiker, artist,
det kan väl aldrig bli trist?

Nej aldrig trist fröken Rosa,
har man som Er kavaljer.
Vart jag än ställer min kosa,
aldrig förglömmer jag Er!
Ni är en sångmö från Helikons berg
o, fröken Rosa, Er linje, Er färg -
skuldran, profilen med lockarnas krans,
ögonens varma glans.

Tänk, inspirera herr Andersson, lilla jag,
inspirera Fritiof Andersson!
Får jag kanhända min egen sång,
lilla jag, en gång?
"Rosa på bal", vackert namn eller hur?
Början i moll och finalen i dur
när blir den färdig, herr Andersson säj,
visan Ni diktar till mej?

Visan om Er, fröken Rosa,
får Ni ikväll till Ert bord.
Medan vi tala på prosa,
diktar jag rimmande ord.
Tyst, ingen såg att jag kysste Er kind.
Känn hur det doftar från parken av lind.
Blommande lindar kring månbelyst stig -
Rosa, jag älskar dig!