Undervisningsmål

Dan Skogström har i nr 4/2001 av Emissionen ställt sig frågan vad som inte är bra med utbildningen vid KTH. Jag delar hans oro kring det faktum att utbildningstiden i praktiken inte är 4.5 år utan snarare 5.5 - 6 år för stora delar av de 2/3 av teknologerna som når examen.

Dans tes är att KTH saknar vettiga mål för sin utbildning och för de i utbildningen ingående kurserna samt att utvärderingen av kurserna saknas eller är undermålig. Jag vill med detta inlägg försöka ge en bild av hur vi för närvarande arbetar med målformuleringarna inom Eprogrammet och samtidigt något belysa svårigheten med att sätta upp relevanta mål och utvärderingar.

Först vill jag dock poängtera att det inte alltid går att spåra problem med studierna och studietiden till undermålig undervisning. Jag har under de senaste åren varit examinator i den projektkurs som getts för att examinera äldre (E91 och äldre) teknologer. Vid de diskussioner jag haft med dessa teknologer har det sällan varit kursernas karaktär som varit stötestenen. Problemen har ofta varit parallella aktiviteter som arbete, familj och resor. Dessa skäl kan också ligga bakom försenade studier redan under åk 1 och 2. Då skapas ofta en ond cirkel med körda tentor missade studiemedel och därmed behov av extraarbete för sin försörjning.

Vår ambition måste därför vara att skapa ett utbildningsprogram som är så motiverande för studenterna att de i stor utsträckning lockas till ambitiösa studier och till att ta sin civilingenjörsexamen.

Tillbaka till Dans teser:

Målsättningar för programmet

Vid de förändringar som gjordes i samband med utvecklingen av E2k (första årskursen var E00) var kopplingen mellan målsättningar för utbildningen och vilka kurser som finns i den ett betydelsefullt inslag. Parallellt med att årskurs 1 och 2 utvecklades formulerades E-programmets nya målsättningar. Dessa är

Målsättningar för civilingenjörsutbildningen i Elektroteknik på KTH

Civilingenjörsutbildningen i elektroteknik ska ge sådana kunskaper att den utexaminerade civilingenjören kan utföra kvalificerat elektrotekniskt utvecklingsarbete. Utbildningen ska därför ge träning i att:

analysera och lösa komplexa elektrotekniska problem;
skapa matematiska modeller och anknyta modellerna till den fysikaliska verkligheten;
sätta sig in i och tillämpa nya forskningsresultat.

Civilingenjören behöver mycket goda kunskaper och färdigheter i matematik, fysik och elektrotekniska tillämpningar. Detta innefattar förmåga att:

analytiskt och numeriskt lösa problem inom matematik, fysik och elektroteknik;
utnyttja datorbaserade verktyg för att lösa tekniska problem och utveckla nya tekniska system;
planera, välja metoder för och genomföra experiment och mätningar samt analysera, behandla, utvärdera och rimlighetsbedöma mätdata.

Kvalificerat utvecklingsarbete kräver att civilingenjören kan hantera teknisk information. Detta innefattar att:

söka, systematisera, sammanfatta, utvärdera och kritiskt granska teknisk information;
att muntligt och skriftligt kunna presentera teknisk information på ett effektivt, sakligt och intresseväckande sätt.

Det är vidare önskvärt att civilingenjören har ett brett perspektiv på de tekniska system han / hon utvecklar och arbetar med. Detta innefattar att:

behandla tekniska system med den respekt som krävs för ett säkert handhavande;
kunna analysera samverkan mellan samhället och de elektrotekniska system som civilingenjören konstruerar med avseende på mänskliga och sociala faktorer samt miljömässiga konsekvenser.

Jämförelse mellan förslag till ny LoT för årskurs 1-3 och målsättningarna

Finns det då någon koppling mellan målsättningarna och de kurser som ges. Ja, faktiskt. En kurs inom basblocket måste uppfylla någon av målsättningarna ovan, helst flera. För att visa på detta samband skapades matrisen i figuren nedan som visar på vilka av målsättningarna som berör just den kursen. Som matrisen visar har de flesta kurserna koppling till flera målsättningar.

Utvärdering av programmålen

Det är ur matrisen lätt att se om de kurser vi ger bidrar till att uppfylla målen. Det är dock inte särskilt intressant. Intressantare är om det är rätt mål vi satt upp. För att svara på det så behöver man vänta rätt många år efter examen för att med säkerhet kunna säga om de ingenjörer vi utbildat har rätt profil. KTH har dock utbildat civilingenjörer under rätt många år och vi vet med ganska god säkerhet vad som förväntas av en civilingenjör. Kraven på ingenjörerna förändras dock hela tiden och det är viktigt att vi också förändrar vår utbildning i takt med dessa förändrade krav. Om vi jämför dagens utbildning med den som gavs till exempel på 70-talet så är också skillnaderna betydande både i upplägg och innehåll. En större revision av utbildningsprogrammet brukar ske ungefär med tio års mellanrum.

Målsättningar för kurser och del av kurser

Ett naturligt steg är efter fastställande av programmets mål att formulera mål för kurserna. Genast blir det svårare. En civilingenjörsutbildning är mer än summan av alla kurserna. Ambitionen är att studenten under sin utbildningstid skall utveckla olika egenskaper, till exempel problemlösningsförmåga och analytiskt tänkande. Dessa egenskaper tränas inte i någon specifik kurs utan är genomgående teman som förhoppningsvis blommar ut när examen närmar sig. Dessa egenskaper är också något man ofta får höra som något mycket positivt och väsentligt när man diskuterar med civilingenjörer som har några års yrkeslivserfarenhet. Programmålen ovan är också ett försök att delvis konkretisera dessa abstrakta egenskaper.

Målet för en kurs kan alltså knappast formuleras som ett antal punkter som enkelt går att utvärdera (jämför med att ha som målsättning att kunna vissa integraler i matematiken). Det önskvärda är inte att formulera mål för vad man ska lära sig utan för själva lärandet. Att formulera sådan mål är inte enkelt utan så pass svårt att KTH deltar i ett stort pedagogiskt projekt med MIT, Chalmers och Linköping där formuleringar av målsättningar för lärande är en väsentlig del. Förhoppningsvis kommer resultaten från detta projekt att senare spridas på alla KTHs program.

Utvärdering av kurser

Utvärdering av kurser skall enligt rektorsbeslut ske i samband med varje kurs. Svårigheten att utvärdera mot mål har jag berört ovan. Det är ändå extremt viktigt att alla kurser får en vettig genomgång under och efter kursens gång. Många av de problem som en kurs uppvisar är av praktisk karaktär och kan ganska enkelt lösas vilket ofta leder till en märkbar förbättring av kursen.

Om utvärderingar inte genomförs bör antingen programmets studierektor eller programansvarig kontaktas. Jag är medveten om att utvärdering inte alltid genomförs explicit i alla kurser och uppmanar därför Er studenter att alltid påpeka för kursansvarig att ni vill ha en utvärdering och därtill hörande kursnämnder.

Pedagogik och heterogena studenter

Jag vill avslutningsvis ge några kommentarer rörande det pedagogiska upplägget i undervisning och examination. Många studenter förespråkar alternativa undervisnings- och tentamensformer. Jag är positivt inställd till att göra E-programmet mer mångfasetterat när det gäller dessa frågor. Den nya Elektroprojektkursen i ettan är ett sådant exempel. Ett annat är att den obligatoriska kursen i mätteknik inte skall examineras med en klassisk tenta. I sammanhanget är det dock värt att poängtera att många studenter också uppskattar det mer traditionella sättet med föreläsningar, övningar, laborationer och vanliga tentor. Det finns antagligen i praktiken inget upplägg som passar varje student optimalt utan det gäller att göra utbildningen intressant, motiverande och krävande med en väl avvägd blandning av olika pedagogiska former. Viktiga faktorer att ta hänsyn till i detta arbete är i detta sammanhang teknologernas arbetsbelastning (alternativa former är oftast mer tidskrävande) och den ekonomiska verklighet program och institutioner lever i.

Jag uppskattar mycket det initiativ som ESN och i detta fall Dan Skogström tagit när det gäller att föra upp utbildningsfrågorna på dagordningen. Under flera år har det varit allt för tyst bland E-teknologerna när det gäller dessa frågor. En konstruktiv dialog mellan studenter och lärare är en förutsättning för utveckling av utbildningsprogrammet. Era synpunkter är ju den snabbaste utvärderingen av vår utbildning framförallt med avseende på genomförandet och motivationen.

Stefan Östlund
Programansvarig Elektroteknik