Osqlahti!

Som kanske är bekant har Elektro en vänförening i Finland som kallar sig SIK (Sähköinsinöörikilta). Varje höst tar de sverigebåten hit för att träffa oss. Så styret brukar ordna en liten fest.

Se sujui kuin tanssi.

Konstigt nog är det väldigt få svenskar som nappar på erbjudandet att gå på den här festen. Jag kan säga, med en tre fyra SIK-gasquer på nacken, att de som gör så alltid har det oförskämt roligt. Finnarna tycker om att festa med oss, annars skulle de knappast vara så ivriga att komma tillbaka år efter år.

SIK-stuga

Vad gör man av 68 festsugna finnar? Kör ut dem till Osqvik förstås! Sedan är det bara att slå på bastun, laga en rejäl gryta chili con carne (alltid chili i stugan!) och stoppa in Twisted Sister i playlisten. Sedan har man ett partaj!

Klädseln

SIK är förstås inte lika elegant klädda som vi. Overallerna är sponsrade och istället för schmeck har de vita studentmössor med tofs på toppen. Tofsen har somliga bytt mot en lampsladd (eller hos damerna: en förlängningssladd.)

Lite fördomar:

Finnar dricker en massa sprit.

Sant, men de verkar kunna hantera det också. Att försöka hänga med i svängarna är dock inte rekommendabelt.

Finnar har emellertid väldigt svårt att se tjusningen med Bäska Droppar.

Finnar är melankoliska och tystlåtna.

Vem är inte det, dagen efter?.

Alla finska män bär kniv.

Trots empiriska försök med att ragga på folks flickvänner har jag inte märkt av något sådant.

Allting har en ände men korven den har två

Hän oli väsynyt ja nukahti heti.

Jag tyckte förstås att det var lite underligt att SIK valde att åka hem mitt i natten, när de för en gångs skull har någonstans att sova (packade (oavsiktlig ordvits) som sillar, javisst, men vad fasiken).

Festen tog nu natuligtvis inte slut för det. Somliga bastade till soluppgången – något som inte precis befrämjar en hälsosam vätskebalans.

Andreas & Andreas gjorde däremot inte så. De tyckte finnarna var sådana hedersknyfflar att de följde med SIK tillbaka till Finland.

 
Allvarligt talat var jag lite sugen själv.