Intervju med månadens idrottsprofiler
Peter Siljerud E-92 & Jonas Stenberg E-92

När det ännu fanns snö kvar över vidderna gav sig två Osquars iväg för att pröva på något av det svenskaste vi har, nämligen WASALOPPET.

Vad får två kloka grabbar att lämna det kära elektroområdet för att tillsammans med tusentals andra klämma lagg i kylan i de nordliga skogarna? Vi högg dem för en förklarande intervju efter loppet:

När bestämde Du dig för att ställa upp?

P: Jag bestämde mig i oktober för att göra en Svensk klassiker, d.v.s. Wasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimmet och Lidingöloppet inom en tidsram av ett år. Lidingöloppet sprang jag i höstas och när jag hörde att KOT anmält sig till WASA, hängde jag med.

J: Tja, det var på en tentapub för ett tag sedan. Ett par kompisar till mig snackade om att ställa upp, så jag tänkte att det skulle jag också pröva.

Så ni åkte allihop?

J: Nä, de andra två kom aldrig iväg (skratt).

Hur har Ni tränat inför det här?

J: ca 70 mil skidor och lite vanlig träning i form av styrketräning, simning och löpning.

P: Förutom allroundträning åkte jag ca 25 mil skidor, vilket nog var lite i minsta laget.

Varför ställde Ni upp?

P: Jonas frågade ju mig och jag tänkte att det är lika bra att få det gjort, så man slipper höra att man har gubbkomplex när man är 40 om andan skulle falla på då.

Vad var det första Ni tänkte på när ni kom i mål? Något speciellt som hände under loppet.

J: Jag minns inte, man var mest glad att det var över....Visst ja, jag blev ju omkörd av en kompis. Tyvär såg jag inte att det var han förrän han spurtat förbi.

P: Jag tänkte på min jämna slutspurt mot en herre årgång -39 eller så. På slutet var jag nog mest upptagen med att försöka inte krocka och hamna som något käckt inslag hos någon TV-kamera.

Hur gick det att ta sig ur sängen dagen efter? träningsvärk?

P: Nja, lite stel i ljumskarna och lite ont i foten. Fast det var inte så farligt.

J: Stelheten kan man nog tacka bussresan hem för.

Vill Ni göra om det?

P: Nej, jag kan inte förstå folk som tycker det är kul 26 år i rad. I början är det mest trängsel och på slutet uppkörda spår. Fast visst är det en upplevelse. Man känner sig svensk på något vis.

J: Kanske, fast inte nästa år.

Nya idrottsliga mål?

J: Hm, ja det är ju 10-mila snart.... och kanske Maran en dag...

P: Vätternrundan, Vansbrosimmet och Stockholmstriaden i sommar.

 
Trots att det är en prestation i sig att genomföra WASALOPPET kan vi inte låta bli att fråga om tiden. Jonas hade drygt 5 timmar och Peter 5 + lite till.

STARKT JOBBAT!